justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 4

Jag kommer in på en mörk gränd och i slutet så står det någon, eller rättare sagt, det kommer någon mot mig. Jag vände men såg att det också från det hållet kom någon. Jag stog stilla och hörde min puls dunka i mina ådror. jag spände min muskler och vågade knappt andas. Jag hörde att stegen från båda hållen blev starkare, det måste betyda att de är på väg mot mig.

helt plötsligt när stegen är precis vid mig så känner jag en knuten hand mot mitt huvud och sedan är allt svart...

------------------------------------------------------------------------------------------------

...när jag vaknar igen så ser jag ett suddigt ansikte. När han ser att jag har vaknat så hör jag hur han pustar ut och mitt minne kommer tillbaka.

- Shit, asså, det var inte meningen att slå dig, jag trodde du var någon annan, sa killen på engelska och log lite svagt. Jag heter förresten James.

- Ehh, okej? svarade jag med grötig röst, det är lugnt.

- du slog dig inte så mycket va? frågade han oroligt.

- Nejdå, dunkar lite i huvudet, men annars så är det bra, sa jag och log.

- DÄR ÄR DU JU! skrek någon och kollade på James. Han hoppade på James och dom började slåss, så jag gick iväg med alla mina klädpåsar. Jag gick tillbaka till hotellet och ska ta hissen till mitt rum som är på 13:de våningen. Men den hade tydligen stannat så att jag började gå uppför trapporna. När jag kommit en bit, och räknat stegen bara för att ha något att göra, så kommer det någon och råkar gå på mig. Klumpig som jag är så trillar jag ju såklart och än en gång denna kväll, inom en halvtimme faktiskt, så blir allting svart.

- Hur gick det med dig? hör jag en bekant röst säga när jag öppnar ögonen. Jag tittar upp mot honom och ser att det är Justin som står där.

- Ja, ehh, sådär Beaver, sa jag. Jag sa Beaver för att jag visste av mina kompisar att han hatar att bli kallad det.

- Du måste slått i huvudet riktigt hårt, eftersom att du inte kommer ihåg mitt namn, sa han och flinade mot mig.

- Jag vet ditt namn, sa jag och log tillbaka.

Det gjorde ont i bakhuvudet och jag tog upp handen för att känna. Det gjorde så ont att jag nästan ville skrika. Jag hade ju faktiskt ramlat nerför 12 trappsteg och landat på ett stengolv. När jag kollade på handen igen så kunde jag knappt hålla skriket tillbaka. Den var helt röd av blod.

- Shit, sa Justin när jag visade den för honom, du kan följa med mig upp till mitt rum så kan ja hjälpa dig att fixa det där uppe. Först tänkte jag nobba honom, men sen kom jag på att jag inte visste var min familj var så jag tackade ja. Han tog av sig sin randiga tröja och lindade den runt mitt huvud. Jag kunde inte låta bli att stirra på hans sex-pack. När han såg mig så skrattade han och jag började rodna.

- Men du, sa han, du vet ju mitt namn, så nu vill jag veta ditt, sa han till mig.

- Okej, sa jag och log, jag heter Rebecca Olsson, men kallas Beccy.

- Beccy, sa han, precis som om han "smakade" på namnet.

- Haha, är det något fel på mitt namn eller? frågade jag och flinade.

- Nej, jag försöker bara komma på från vilket land du kommer ifrån, svarade han och log. Jag kunde inte hjälpa det, men jag var såld. Jag smälte bara jag såg hans leende.

- Sverige, svarade jag honom.

- Aha, där har jag aldrig varit, är det fint? frågade han mig medan vi gick upp mot hans rum. Som tur är så bodde han på tionde, så det var inte lika långt upp.

- Jaa, det är det.

Till slut var vi framme vid hans dörr och han gick in.

- Heej, ropade han.

- Hej Justin, hörde jag att någon sa inne från "vardagsrummet". Han hade också en svit.

- Hej, sa jag efter att ha frågat honom om jag skulle säga något. När jag sa det så hörde jag hur någon kom med lätta steg mot oss.

- Hallå, jag är Pattie, Justins mamma, sa Pattie och log.

- Hej, jag är Rebecca, svarade jag.

- Jag vill inte verka otrevlig, men varför är du här, med min sons tröja på huvudet och Justin utan tröja alls? frågade hon förvirrat. Jag och Justin kollade på varandra och skrattade. Han berättade allt som hänt under kvällen och Pattie kollade på mitt huvud.

- Men herregud, utbrast hon.

- Är det så illa, frågade jag ynkligt.

- Ja, det kanske måste sys, sa hon, men vilken tur att jag praoade på ett sjukhus när jag var yngre, sa hon.

Hom ringde room service och bad om en 'första hjälpen väska'. Han som kom upp med den kollade konstigt på mig, som låg i soffan med rött hår (av blodet). *haha*

När Pattie plåstrade om mig så frågad eohn helt plötsligt:

- Hur känner ni varandra?

- Jo, vi träffades genom att jag gick in i honom vid frukosten, skrattade jag.

- Jaha, okej, sa hon, kommer du på hans konsert imorgon? frågade hon mig.

- Tror inte det, jag är inget större fan av honom, sa jag och flinade mot Justin.

JUSTINS PERSPEKTIV:

När hon sa att hon antagligen inte skulle komma imorgon på min konsert så kände jag hur jag blev besviken. Jag som hade hoppats och hoppats på att hon skulle komma. Men visserligen så sa han "tror inte det" och det måste ju betyda att det finns en lite chans?

När mamma hade fixat Beccys huvud så frågade hon om hon fick duscha och mamma sa ja.

- Men då går jag hem då, sa hon och såg lite ledsen ut. Eller var det bara jag som ville att hon skulle se ledsen ut?

- Jag följer med dig, sa jag snabbt till henne.

BECCYS PERSPEKTIV:

När han sa att han skulle följa med mig så kände jag ett glädjerus genom kroppen. Så vi gick ut från hans rum och jag skulle precis trycka på hissknappen, men Justin går förbi hissarna och säger:

- klaustrofobi...

- Haha, okej, sa jag och log. Vi gick upp några trappor och sen när vi till sist kom till mitt rum, så böjde Justin sig över mig och kysste mig lätt på läpparna. Jag blev varm i kroppen, men sen så kom jag på att jag hade "kännt" honom i en dag. Så jag puttade bort honom och sa hejdå och gick in.

- Var har du varit?! skrek mamma när hon fick syn på mig. Vi hade nämligen ett 'konnektion room' vilket betyder att det finns dörrar mellan olika rum, och dörrar ut till korridoren från alla rum.

- Jag gick omkring lite, sen så träffade jag någon, blev knuffad, eller inte knuffad, men på gådd (?) och ramlade ner för trapporna och han hjälpte mig hem till honom, där hans mamma fixade med mig, svarade jag lugnt.

Mamma kollade på mig med öppen mun.

- Godnatt sa jag till henne, stängde dörren mellan våra rum, tog en varm och skön dusch, borstade tänderna, tog på mig hotpants och ett linne och kröp ner i min sköna säng och somnade direkt...

--------------------------------------------------------------------------------------

Sorry för min urdåliga uppdatering, men jag har inte haft tid tyvärr....så drf så kom det ett lite längre inlägg idag :) ska börja på nästa nu. jag ska försöka göra 1-4 inlägg per dag :))

// Julija