- Beccy, frågar jag oroligt.
- Du kom, viskade hon till mig.
- Det ät väl klart, allt ska bli bra gumman, sa jag och bar upp henne.
hon började gråta och när jag förstod att jag höll mina händer på en djupt sår och på blåmärken så är det ända jag gör att springa, tillbaka till min och mammas svit.
Jag öppnar dörren.
- Var har du var....frågar hon, men n är hon kollar upp och ser Beccy så, så frågar hon:
- Men herregud, vad har hänt med henne?
- Hon blev misshandlad av sin pappa, sa jag och hörde hur hemskt det lät. Jag och mamma hjälptes åt med att bära n henne till en säng. Hon hade somnat, så jag pussade hennes panna och sa till mamma:
- Är det okej att jag sover här inne, med henne?
- Det är väl klart, svarade hon.
Sen hoppade jag ner i sängen bredvid Beccy och somnade djupt med henne i mina tankar.
--------------------------------------------------------------------------------
BECCYS PERSPEKTIV:
- AAAAAAAAAAAAAAH, skriker jag och vaknar. Jag känner hur Justin hoppar till och frågar:
- Beccy hur är det.
- Jag drömde att min pappa misshandlade mig. När jag sa det kände jag hur min mun stretade emot och jag tog upp handen för att känna. Jag kollar ner på mig själv och börjar gråta.
- Ssshhh, gumman, det kommer bli bra, viskade Justin till mig och log blekt.
- Vad händer? frågar Pattie, som tydligen står i dörröppningen, oroligt.
När hon ser att jag gråter så förstår hon.
- Det kommer bli bra, säger hon till mig och klappar mig på kinden. Jag "gnydde" lite.
- Ojjj, förlåt, det var inte meningen att det skulle göra så ont, sa hon och kollade ledsamt på mig.
- Det är lugnt, svarade jag och snyftade till, vad är klockan.
- Den är halv 8, svarade Pattie.
- Okej, skulle jag kunna få låna kläder av er, frågade jag lite blygt.
- såklart du får, svarade båda samtidigt.
De gick och hämtade kläder till mig och jag gick in i badrummet och kollade på mig själv. Jag såg helt bedrövlig ut, hade en blåtira, massor av blåmärken och sår överallt.
- Sötnos, får jag komma in, hör jag Justin fråga bakom dörren. Jag kom på att jag bara står i BH och trosor men släpper in honom ändå. Han kollade på mig och jag log matt.
Han kom med ett par mjukisbyxor och en lila tröja där det stog "I love Justin Bieber".
- hahahah, skrattade jag, när jag såg vad det stog. Men jag satte på mig det och vi gick ut till "vardagsrummet".
-Hur ska vi göra? frågade jag.
- Med vad? frågade Pattie oförstående.
- Jag kan väl inte gå ner och äta frukost när jag ser ut såhär? Det ser ju ut som att jag har blivit misshandlad, det har jag ju, men ingen behöver veta det.
- Men vi kan ju säga att du har trillat ner för trappan eller något? sa Justin.
- Okej, visst, sa jag tveksamt. Pattie gick ner till restaurangen som var på hotellet och jag väntade på Justin som skulle byta om. När han var klar så kom han till mig och kramade mig och sa:
- Asså, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här, men asså...jag..tror att jag gillar dig...., stammade han fram.
- Sa du att du gillade mig? frågade jag och kände lyckan som höll på att svämma över i min kropp.
- Aaah, svarade han och log.
- Jag gillar dig också, sa jag och log så att det kändes som att skulle sträcka käkarna.
- Mmm, jag vet att det går lite fort fram och vi har ju inte träffts så mycket. Jag vill inte att det ska låta så töntigt, men vill du typ...bli tillsammans med mig? frågade han och rodnade.
Jag svarade med en snabb kyss på hans mun.
- Vad bra shawty, sa han till mig, kom så går vi ner och äter frukost. Han tog min vänstra hand och flätade vi samman fingrarna.
När vi kom ner till restaurangen, så kollade alla på mig, så jag trodde deras ögon skulle "ploppa" ut. Jag gillade inte när folk kollade på mig. Vi satte oss ner tillsammans med Usher och "gänget"
- Hur är det med dig idag? frågade Usher oroligt.
- Jo, har ont typ överallt, men annars så är allt perfekt, sa jag och kollade upp på Justin och log. Usher kollade på oss och skakade på huvudet.
- Okej, vad bra, svarade han.
- mm, men var är pappa nu då? frågade jag.
- Ehh, på polisstationen, svarade dom. Jag kände hur det knöt sig i magen.
- HAN ÄR VAR DÅ?! skrek jag.
- På polisstationen, sa Pattie igen, han misshandlade dig, Beccy.
- Okej, men det har hänt innan. Han är förfan min pappa, ju? sa jag anklagande och gick iväg. Visst, han var olaglig och så, men han var min pappa och jag ville inte ha en pappa som satt i fängelset. Jag gick ut från hotellet, struntade i alla blickar från alla och sprang, sprang och sprang, bort från allt.......
JUSTINS PERSPEKTIV:
Jag såg henne springa iväg. Jag kände mig skyldig, fast jag inte hade polisanmält honom eller något, men han var min flickväns pappa, när jag tänkte på ordet flickvän, så blev jag varm i magen.
- Men vadfan, vi måste ju gå efter henne! utropade jag.
- Ehhm, gubben, jag vet inte m det är en så bra idé, jag menar hon måste ju förstå att det är det ända rätta att polisanmäla honom.
- Men nu är det så att hon är min flickvän och jag måste hitta henne, väste jag. När jag sa flickvän så såg hur deras ansikten ändrades och dem såg ledsna ut.
- Kommer ni eller? frågade jag.
- Justin, du har en intervju om två timmar, sa Usher försiktigt. Men jag brydde mig inte, jag hade redan gått iväg. Var kan hon vara? Jag provade ringa, men hon klickade mig. Jag gick upp till hennes rum och knackade på, men ingen var där. Jag gick ut från hotellet och massor av fans kom mot mig, men jag ignorerade dem. När dem började bli för påträngande så sa jag:
- Asså förlåt, men jag kan inte stanna, min flick..jag menar kompis är borta och jag kan inte hitta henne, så jag måste skynda mig, sa jag och alla backade undan. Var kunde hon vara?
När jag hade letat en halvtimme, så gav jag upp och gick till stranden. Men, där var ju någon, som satt på klipporna? Kunde det vara Beccy?
BECCYS PERSPEKTIV:
Jag hörde hur någon ropade på mig. Jag vände mig om och såg Justin komma, jag kände hur hjärtat hoppade över ett slag och jag blev varm i magen. Han letade efter mig.
- Gumman, vad gör du här? frågade han.
- Jag älskar att sitta på stränder och gråta eller vara hos min ponny och gråta. ( Jag har glömt att skriva det, men hemma i Sverige, så har Beccy en ponny som heter Daphnie Duck och kallas Qaiza ;) Det heter min egen oxå)
- Men varför gråter du babe? Är det inte bra att han hamnar i fängelse? frågade han.
- Jo, jag antar det, men han är min pappa och jag vill inte att han ska sitta i fängelse, sa jag och hade nu slutat att gråta.
- Jag förstår det, sa han och nu satt han bredvid mig och hade ena armen runt om min rygg.
Sen var det tyst och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Vi satt så i säkert en timme och var helt tysta. Tills hans mobil ringde med hans egen låt 'Baby'
- Hahah, sa jag när jag hörde den, någon är lite ego? frågade jag ironiskt.
- Hahha, sa han och skrattade.
- Yo, Usher, svarade Jsutin i Telefonen.
JUSTINS PERSPEKTIV:
- Hey, JB, var är du?
- På stranden, svarade jag.
- Varför är du där? frågade han.
- Jag hittade Beccy, sittandes där.
- Okej, men du du har den intervju nu.
- Mmm, kom och hämta oss vid glasskiosken vid stranden, du vet?
- Okej, kommer om 5 minuter, du kan ta med dig Beccy.
- okej, ses.
- Är det okej om du följer med mig till min intervju? frågade jag och log charmigt mot Beccy.
- visst, men vad ska jag svara om någon frågar vad som har hänt? frågade jag.
- ehh, du får säga att du trillade ner för en trappa eller något.
- okej, sa hon och log.
Vi gick till kiosken och där stod min limo och väntade.
När vi hade satt oss i den så var det en sådan spänd tystnad.
- Såå, vad har ni gjort medan jag letade efter Beccy, då? Frågade jag för att få igång ett samtal.
- Inta mycket, vi åt och ja.., svarade mamma.
- Okej...
*FRAMME*
När jag hade gått in på intervjun så frågade dom en massa saker.
- Och nu till sist så undrar vi, har du någon flickvän, och innan du svarar, så vill jag att du tittar på detta. Klippet som spelades upp var när jag sa åt mina fans att jag var tvungen att gå, då sa jag ju "min flick..kompis".
Jag kollade på Scooter och han ryckte på axlarna, så jag sa:
- Ehh, ja, jag har en flickvän.
- Är det Selena Gomez? frågade tjejen som intervjuade mig intresserat.
- Nej, det är det inte, min flickvän heter Rebecca Olsson.
- Jaha, kan hon komma upp på scenen?
- Ehh, visst, svarade jag utan att tänka. Men fan, hon var ju misshandlad? ajjah, vi får väl ta ursäkten. Jag gick iväg och hämtade Beccy, som hade fått byta om till ett par jeans och en T-shirt. När vi kom tillbaka blev alla tysta.
- Vad har hänt med henne`frågade tjejen förskräckt.
- Ehh...skulle jag säga, men blev avbruten av Beccy, som sa:
- Jag har blivit misshandlad av min pappa, sa hon och alla blev tysta.....
---------------------------------------------------------------------------------
Det blev ett ganska långt inlägg igen, vet inte riktigt vad som ska hända sen, menmen...
OMG OMG OMG!!!! nu skriver jag till både kap 6 och 7 ... hon blev fan misshandlad jag började typ grina .... vad kmr alla säga??? snälla en till idag måste få veta mere
SvaraRaderaFAN VA BRA!!! FORTSÄTT!!! ÄÄLSKAR DEN!
SvaraRadera