du är Johanna 14 år, lev dig in i rollen och tänk inte på att det e overkligt (om det e det)
--------------------------------------------------------------------------------
- kan du inte köra lite snabbare? Frågade jag min pappa.
- Det är bara 70 på denna vägen, det vet du ju, svarade han.
- Mm, suckade jag.
Vi var på väg till min farmor och farfar för att fira jul där. Visserligen så är det bara den 23:de december, men det är då vi firar med pappas sida av släkten. Den 24:de firar vi med mammas sida.
I alla fall så skulle jag träffa mina kusiner för första gången på ett halvår. Vi bor bara 20 minuter ifrån varandra, ändå så träffas vi i princip bara på släktkalas och julafton.
I år är det är en sådan julafton man vill ha, det är iskallt och flera dm snö. Det är ju inte så vanligt här i södra Sverige.
Jag satte på min iPod touch, One less lonely girl med Justin Bieber. För att fördröja tiden. Jag sjöng med o jag hörde att min lillasyster Linnea suckade, men jag sjöng bara högre då. Jag älskar Justin Bieber och det jag önskade mig mest denna julafton var att få en biljett till hans konsert.
När vi väl var framme så hade jag hunnit lyssna och sjunga till tre av hans låtar. Vi ringde på dörren, och fick komma in.
vad fin klänning, sa min faster.
Tack, svarade jag.
Jag hade varit med min mamma och shoppat igår. För jag hade inga kläder att ha på mig. Vi köpte två klänningar. Den jag hade på mig idag var röd av sammet, ärmlös, med en rosett vi ena bröstet. Till det hade jag en svart ”magkofta” med långa ärmar, svarta leggins och ett par ganska nya svarta skor med dragkedja och en 5 cm hög smal klack.
Min ena kusin Filippa skulle inte komma. Men det är ju julafton? Då måste man väl komma?
Vid maten så kommer hon och säger bara ”jag var och shoppade (!)”
shoppade ?! Ajjah, jag skulle ändå inte säga något till henne eftersom att jag var sur.
Några timmar senare
Det var dags att öppna paketen. Jag hade två kuvert som jag såg i min säck. Jag började med det första. Det var 1000 kr, från mina kusiner tillsammans. Jag tackade och så. Jag tog det andra kuvertet och öppnade. Oohh, tänkte jag. Det känns som en biljett, skulle det kunna vara det? Frågade jag mig själv häpet och pirrande när jag tog upp det. Men såklart var det ju inte det, och besvikelsen sköljde över mig. Istället så står det såhär:
kära Johanna,
jag hoppas att du inte blir alltför besviken,
när du ska få åka till Atlanta med din bästa
kompis Siri, den 24 december.
Jag blev jätteglad och sprang runt och hoppade och så. Men innerst inne så var jag besviken.
Sen så tog jag ett paket som såg ut som en skolåda, jag öppnade och där i låg ett par Supra skor som jag hade önskat mig. Justin Bieber hade sådana, lila såklart. Och jag blev ju såklart jätte glad och började hoppa sittandes? Det är väl bara jag som har den talangen?
- haha, skrattade farmor, lugna ner dig nu.
- Ska försöka, sa jag.
Jag fick lite till, tex. En ESTOVAR tröja som JB har, hans nya album och de lila hörlurarna som han har designat.
- Men ofta att du kan gilla någon du inte ens har träffat, sa Filippa lite surt.
Jag ignorerade henne.
- men mamma, sa jag förfärat.
- Ja ? Svarade mamma frågande.
- Då åker jag ju till Atlanta imorgon?
- Ja, svarade hon oberört.
- Men, julafton då?
- Det klarar sig.
Sen så kom mamma fram till mig och sa
- jag hoppas du blir glad.
Medans hon gav mig ett kuvert till. Jag öppnade det i slowmotion, jag stack långsamt ner handen, men det gick inte så bra eftersom att jag skakade. Det pirrade i hela mig. Jag fick upp en guldbiljett.
Jag öppnade den långsamt och det stog så här.
Johanna,
du kan väl inte åka till Atlanta utan
att få se Justin Bieber?
Nej, jag tänkte väl det.
Så därför får du nu denna meet and greet (stavning?) biljett
till hans konsert,
då du får träffa honom efter konserten.
- aaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhh, vrålade jag av ren lycka.
- Blev du glad nu? Frågade farmor.
Tyvärr så kunde jag inte svara för jag hade en klump i halsen och jag kände att tårarna tryckte på.
- Gauaujs, va det ordet jag fick ur mig, som skulle föreställa ett ”tack”.
- Men ska du åka och kolla på hans konsert nu också? Sa Filippa trött.
- Ja, fräste jag, det ska jag!
Jag visste att jag inte fick men ändå så satte jag i de nya lurarna och satte på Pray, det högsta jag kunde. Tänk att jag skulle få träffa världens finaste, bästa, mest underbara sångare som någonsin funnits. Om en vecka också? Helt otroligt. Jag började fantisera om oss.
Men vaknade tvärt upp ur drömmen av att mamma kom fram till mig och sa att om jag inte slutade lyssna på musik så skulle jag inte få åka. Jag trodde på henne...
---------------------------------------------------------------------------------
hur tyckte ni den första delen var?
kommentera gärna :DD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar