torsdag 9 december 2010

kvfök - part 11

JUSTINS PERS..

(igår kväll)
När hon svarade så blev jag varm i kroppen.
Jag sa att jag bara ville höra hennes röst. Hur dum kunde jag vara? Det var visserligen bara det jag ville, men hur kunde jag vara dum nog att säga det? Vänta? När var det konserten på hennes skola skulle vara? tänkte jag. just det, på nästa fredag jag tror att jag ska ge henne en överraskning...

----------------------------------------------------------------------------------------------------

JOHANNAS PERS..

När jag kom hem sen så la jag mig bara ner i sängen och grät. Jag grät och grät och grät och längtade till Siri skulle komma hem. Jag somnade klockan 8 med kläderna på.

en vecka senare:

- SIRI, skrek jag på flygplatsen. vi hade messat och ringt till varandra varje dag.
- JOHANNA, skrek hon tillbaka. Vi kramades och pratade. Sen frågade jag hur det hade gått med James och hon sa att det hade inte blivit något. Men hon var inte så ledsen för det. Vi åkte hem till mig för hon skulle höra mig sjunga Pray och se vad hon tyckte. Så när vi kom hem så satte jag händerna på pianot och började sjunga och spela samtidigt. Hon precis som alla andra tyckte att det var jättebra och det värmde mitt hjärta varje gång någon sa det. Sen gick hon hem och jag tog en dusch och gick sedan och la mig.
När jag öppnade mina ögon dagen efter så kom jag på att det var den stora dagen som hade kommit. så jag satte på mig ett par jeans, ett linne och en kofta som jag skulle ha i skolan de första lektionerna, eftersom att konserten inte var förens efter lunch, och så packade jag med en lila klänning och ett par svart genomskinliga tights. Jag sminkade mig och hade börjat ta mycket iliner runt ögonen tillsammans med mycket mascara. Jag gick ner och åt frukost, sen så ringde Siri på dörren och vi gick till skolan.
- Hur kommer det kännas att sjunga Pray nu? eftersom att det är Justin som har skrivit den.
- Bara för att jag inte gillar låtskrivaren mer så betyder inte det att jag inte gillar låten, sa jag. Men egentligen är det så att jag älskar låtskrivaren också.
- Okej, sa hon och blev tyst.
Första lektionen var matte och Siris telefon ringde så hon gick ut från klassrummet, och när hon kom in såg hon hemlighetsfull ut.
- Vem var det? viskade jag ivrigt till henne.
- Någon som hade ringt fel, sa hon med oskyldig röst. Dock så såg jag att hon ljög, för när man har varit bästisar i 8 år så vet man när den andra ljuger.
- okej, sa jag ändå.
Vi hade So och Sv också innan lunch. Jag bytte om och tog på mig den lila klänningen. Sen satte jag mig backstage med Siri. Hon skulle inte uppträda, men hon var där för att stötta mig. Jag hörde hur hon innan mig sjöng det sista ordet och samtidigt som jag går upp på scenen så går Siri och sätter sig i publiken.

(tänk er Johanna där, o ignorera att han sjunger en ton falskt.)

När jag satte mig på pallen framför flygeln så hör jag hur någon skriker "KOM IGEN NU JOHANNA! "
Jag blev jätte peppad och när jag har börjat sjunga så ser jag hur någon kommer in i matsalen (där är scenen så) och Har en svart hood med luva uppe och ett par solglasögon, men jag tänkte inte så mycket det. När jag var klar så fick jag en jätte applåd och vissa busvisslade. Sen så var alla tysta och vissa blev galna och skrek, jag fattade inte varför, men sen så kände jag en hand på min axel och tittade upp, där stog....

--------------------------------------------------------------------------------------------------

vem är det som står där? KOMMENTERA så blir det en till idag annars kommer den imorrn.

1 kommentar: