justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 7

- Beccy, frågar jag oroligt.

- Du kom, viskade hon till mig.

- Det ät väl klart, allt ska bli bra gumman, sa jag och bar upp henne.

hon började gråta och när jag förstod att jag höll mina händer på en djupt sår och på blåmärken så är det ända jag gör att springa, tillbaka till min och mammas svit.

Jag öppnar dörren.

- Var har du var....frågar hon, men n är hon kollar upp och ser Beccy så, så frågar hon:

- Men herregud, vad har hänt med henne?

- Hon blev misshandlad av sin pappa, sa jag och hörde hur hemskt det lät. Jag och mamma hjälptes åt med att bära n henne till en säng. Hon hade somnat, så jag pussade hennes panna och sa till mamma:

- Är det okej att jag sover här inne, med henne?

- Det är väl klart, svarade hon.

Sen hoppade jag ner i sängen bredvid Beccy och somnade djupt med henne i mina tankar.

--------------------------------------------------------------------------------

BECCYS PERSPEKTIV:

- AAAAAAAAAAAAAAH, skriker jag och vaknar. Jag känner hur Justin hoppar till och frågar:

- Beccy hur är det.

- Jag drömde att min pappa misshandlade mig. När jag sa det kände jag hur min mun stretade emot och jag tog upp handen för att känna. Jag kollar ner på mig själv och börjar gråta.

- Ssshhh, gumman, det kommer bli bra, viskade Justin till mig och log blekt.

- Vad händer? frågar Pattie, som tydligen står i dörröppningen, oroligt.

När hon ser att jag gråter så förstår hon.

- Det kommer bli bra, säger hon till mig och klappar mig på kinden. Jag "gnydde" lite.

- Ojjj, förlåt, det var inte meningen att det skulle göra så ont, sa hon och kollade ledsamt på mig.

- Det är lugnt, svarade jag och snyftade till, vad är klockan.

- Den är halv 8, svarade Pattie.

- Okej, skulle jag kunna få låna kläder av er, frågade jag lite blygt.

- såklart du får, svarade båda samtidigt.

De gick och hämtade kläder till mig och jag gick in i badrummet och kollade på mig själv. Jag såg helt bedrövlig ut, hade en blåtira, massor av blåmärken och sår överallt.

- Sötnos, får jag komma in, hör jag Justin fråga bakom dörren. Jag kom på att jag bara står i BH och trosor men släpper in honom ändå. Han kollade på mig och jag log matt.

Han kom med ett par mjukisbyxor och en lila tröja där det stog "I love Justin Bieber".

- hahahah, skrattade jag, när jag såg vad det stog. Men jag satte på mig det och vi gick ut till "vardagsrummet".

-Hur ska vi göra? frågade jag.

- Med vad? frågade Pattie oförstående.

- Jag kan väl inte gå ner och äta frukost när jag ser ut såhär? Det ser ju ut som att jag har blivit misshandlad, det har jag ju, men ingen behöver veta det.

- Men vi kan ju säga att du har trillat ner för trappan eller något? sa Justin.

- Okej, visst, sa jag tveksamt. Pattie gick ner till restaurangen som var på hotellet och jag väntade på Justin som skulle byta om. När han var klar så kom han till mig och kramade mig och sa:

- Asså, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här, men asså...jag..tror att jag gillar dig...., stammade han fram.

- Sa du att du gillade mig? frågade jag och kände lyckan som höll på att svämma över i min kropp.

- Aaah, svarade han och log.

- Jag gillar dig också, sa jag och log så att det kändes som att skulle sträcka käkarna.

- Mmm, jag vet att det går lite fort fram och vi har ju inte träffts så mycket. Jag vill inte att det ska låta så töntigt, men vill du typ...bli tillsammans med mig? frågade han och rodnade.

Jag svarade med en snabb kyss på hans mun.

- Vad bra shawty, sa han till mig, kom så går vi ner och äter frukost. Han tog min vänstra hand och flätade vi samman fingrarna.

När vi kom ner till restaurangen, så kollade alla på mig, så jag trodde deras ögon skulle "ploppa" ut. Jag gillade inte när folk kollade på mig. Vi satte oss ner tillsammans med Usher och "gänget"

- Hur är det med dig idag? frågade Usher oroligt.

- Jo, har ont typ överallt, men annars så är allt perfekt, sa jag och kollade upp på Justin och log. Usher kollade på oss och skakade på huvudet.

- Okej, vad bra, svarade han.

- mm, men var är pappa nu då? frågade jag.

- Ehh, på polisstationen, svarade dom. Jag kände hur det knöt sig i magen.

- HAN ÄR VAR DÅ?! skrek jag.

- På polisstationen, sa Pattie igen, han misshandlade dig, Beccy.

- Okej, men det har hänt innan. Han är förfan min pappa, ju? sa jag anklagande och gick iväg. Visst, han var olaglig och så, men han var min pappa och jag ville inte ha en pappa som satt i fängelset. Jag gick ut från hotellet, struntade i alla blickar från alla och sprang, sprang och sprang, bort från allt.......

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag såg henne springa iväg. Jag kände mig skyldig, fast jag inte hade polisanmält honom eller något, men han var min flickväns pappa, när jag tänkte på ordet flickvän, så blev jag varm i magen.

- Men vadfan, vi måste ju gå efter henne! utropade jag.

- Ehhm, gubben, jag vet inte m det är en så bra idé, jag menar hon måste ju förstå att det är det ända rätta att polisanmäla honom.

- Men nu är det så att hon är min flickvän och jag måste hitta henne, väste jag. När jag sa flickvän så såg hur deras ansikten ändrades och dem såg ledsna ut.

- Kommer ni eller? frågade jag.

- Justin, du har en intervju om två timmar, sa Usher försiktigt. Men jag brydde mig inte, jag hade redan gått iväg. Var kan hon vara? Jag provade ringa, men hon klickade mig. Jag gick upp till hennes rum och knackade på, men ingen var där. Jag gick ut från hotellet och massor av fans kom mot mig, men jag ignorerade dem. När dem började bli för påträngande så sa jag:

- Asså förlåt, men jag kan inte stanna, min flick..jag menar kompis är borta och jag kan inte hitta henne, så jag måste skynda mig, sa jag och alla backade undan. Var kunde hon vara?

När jag hade letat en halvtimme, så gav jag upp och gick till stranden. Men, där var ju någon, som satt på klipporna? Kunde det vara Beccy?

BECCYS PERSPEKTIV:

Jag hörde hur någon ropade på mig. Jag vände mig om och såg Justin komma, jag kände hur hjärtat hoppade över ett slag och jag blev varm i magen. Han letade efter mig.

- Gumman, vad gör du här? frågade han.

- Jag älskar att sitta på stränder och gråta eller vara hos min ponny och gråta. ( Jag har glömt att skriva det, men hemma i Sverige, så har Beccy en ponny som heter Daphnie Duck och kallas Qaiza ;) Det heter min egen oxå)

- Men varför gråter du babe? Är det inte bra att han hamnar i fängelse? frågade han.

- Jo, jag antar det, men han är min pappa och jag vill inte att han ska sitta i fängelse, sa jag och hade nu slutat att gråta.

- Jag förstår det, sa han och nu satt han bredvid mig och hade ena armen runt om min rygg.

Sen var det tyst och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Vi satt så i säkert en timme och var helt tysta. Tills hans mobil ringde med hans egen låt 'Baby'

- Hahah, sa jag när jag hörde den, någon är lite ego? frågade jag ironiskt.

- Hahha, sa han och skrattade.

- Yo, Usher, svarade Jsutin i Telefonen.

JUSTINS PERSPEKTIV:

- Hey, JB, var är du?

- På stranden, svarade jag.

- Varför är du där? frågade han.

- Jag hittade Beccy, sittandes där.

- Okej, men du du har den intervju nu.

- Mmm, kom och hämta oss vid glasskiosken vid stranden, du vet?

- Okej, kommer om 5 minuter, du kan ta med dig Beccy.

- okej, ses.

- Är det okej om du följer med mig till min intervju? frågade jag och log charmigt mot Beccy.

- visst, men vad ska jag svara om någon frågar vad som har hänt? frågade jag.

- ehh, du får säga att du trillade ner för en trappa eller något.

- okej, sa hon och log.

Vi gick till kiosken och där stod min limo och väntade.

När vi hade satt oss i den så var det en sådan spänd tystnad.

- Såå, vad har ni gjort medan jag letade efter Beccy, då? Frågade jag för att få igång ett samtal.

- Inta mycket, vi åt och ja.., svarade mamma.

- Okej...

*FRAMME*

När jag hade gått in på intervjun så frågade dom en massa saker.

- Och nu till sist så undrar vi, har du någon flickvän, och innan du svarar, så vill jag att du tittar på detta. Klippet som spelades upp var när jag sa åt mina fans att jag var tvungen att gå, då sa jag ju "min flick..kompis".

Jag kollade på Scooter och han ryckte på axlarna, så jag sa:

- Ehh, ja, jag har en flickvän.

- Är det Selena Gomez? frågade tjejen som intervjuade mig intresserat.

- Nej, det är det inte, min flickvän heter Rebecca Olsson.

- Jaha, kan hon komma upp på scenen?

- Ehh, visst, svarade jag utan att tänka. Men fan, hon var ju misshandlad? ajjah, vi får väl ta ursäkten. Jag gick iväg och hämtade Beccy, som hade fått byta om till ett par jeans och en T-shirt. När vi kom tillbaka blev alla tysta.

- Vad har hänt med henne`frågade tjejen förskräckt.

- Ehh...skulle jag säga, men blev avbruten av Beccy, som sa:

- Jag har blivit misshandlad av min pappa, sa hon och alla blev tysta.....

---------------------------------------------------------------------------------

Det blev ett ganska långt inlägg igen, vet inte riktigt vad som ska hända sen, menmen...

Justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 6

- OMG, du är ju USHER ! skrek jag och hoppade på stället.
- Du är ett fan av Usher, men inte mig? sa Justin och låtsades vara sårad.
- Hahah, ja, svarade jag.
- Ja, jag är Usher, men vem är du? sa Usher.
- Jag heter Rebecca, svarade jag.
- Okej, och hur känner du Justin?
Justin berättade allt för Usher och sen så fick jag säga hej till resten av crewet, inkl Jasmine, som Justin sjöng en låt med på konserten som jag inte vet vad den heter.....

-------------------------------------------------------------------------------------------

När jag hälsade på Jasmine så fakelog hon till mig.

- Jag ska bara byta om, sa justin och log mot mig, så du kan vara med dem andra nu en stund om du vill.

- Sure, svarade jag och kramade honom.

Jag satte mig i en soffa tillsammans med dem andra och dem frågade massor av saker om mig och jga svarade så gott jag kunde, eftersom att jag inte var så bra på engelska. När det hade gått några minuter så behövde jag gå på toa, så det gjorde jag ju. När jag var klar så stod Jasmine utanför och sa till mig:

- du ska låta Justin vara, han är min.

- Vi är inte tillsammans eller något ju? frågade jag förvirrat.

- Nää, och det kommer ni inte bli heller, sa hon och gick. Okej? tänkte jag, varför sa hon så?

I alla fall så gick jag tillbaka till dem andra och Justin kom också.

vi tog limon till hotellet där vi bor och jag fick veta att Usher och Scooter också bor på detta hotellet.

- Asså shit, sa jag till Justin, jag vågar inte gå in i mitt rum....

- Varför inte det då? frågade han oroligt.

- För pappa kommer få ett utbrott eftersom att jag gick på din konsert fast jag inte fick....

- Awweh, trotsade du din pappa för att gå på min konsert? frågade han mig.

- mmmm, svarade jag.

Men tillslut, när vi hade gått upp för alla trappor, så kom vi fram tillmin dörr.

- Kan vi inte byta telefon nummer? frågade han flörtigt.

- Visst, svarade jag och blinkade med ena ögat. Vi bytte nummer och jag ringde honom så att jag var säker på att det var rätt.

- Hejdå Justin, viskade jag.

- Hejdå Beccy, viskade han tillbaka. Jag kramade honom och stålsatte mig för det värsta när jag gick in genom dörren.

- Hallå? ropade jag tyst och oroligt.

- Hej, svarade pappa.

- Är det bara du här? frågade jag.

- Ja, sa han, och förresten, var har du varit?

Ska jag berätta som det är eller inte? Ärlighet varar alltid längst, så så får det väl bli.

- Ehh, på Justins konsert, sa jag nästan viskande.

- Men du fick ju inte gå?

- Men, han bad ju mig.

- Vem fick du biljetten av?

- Justin, svarade jag.

- Ljug inte för mig, sa han och såg arg ut.

- Det gör jag inte, försvarade jag mig med. När jag sa det så blev han ögon svarta, jag har aldrig i hela mitt liv sett honom så arg.

- LJUG INTE FÖR MIG, skrek han. Han tog tag i mig och slog mig med knuten hand rakt i huvudet.

- AAAAAJ, skrek jag och kände hur jag började få näsblod. Då fick jag en flashback.

*FLASHBACK*

Jag var fyra år och hade ljugit för pappa. Han tog tag i mig och satte en tejpbit över min mun för att jag inte skulle kunna skrika. Han la mig ner på golvet och slog och sparkade mig i 5 minuter, jag kunde inte gå i skolan på över en vecka.

*verklighet*

- Tyst, väste han, eller ska jag behöva tejpa ihop munnen på dig?

- mm, svarade jag ynkligt.

Han tog tag i mina händer och höll dem mot min rygg medan han knuffade fram mig mot min säng. Jag visste att det var bäst att följa med, så jag gjorde det. Han knuffade upp mig på sängen och sa till mig att ligga stilla. Jag såg hur han tog av sig sitt skärp och jag kände när det träffade min rygg med en obeskrivlig smärta, jag var sååååååå nära på att skrika, men jag visste att det skulle bli värre om jag gjorde det. Han använde sidan av skärpet där spännet är och snärtade till mig säkert tio ggr över ryggen. Sen så sparkar han till mig i sidan och jag gnyr.

- så, var har du varit nu då? frågade han mig.

- På konsert, svarade jag.

- Vem gav dig biljetten dit?

- Justin, viskade jag och visste att jag inte skulle bli trodd.

Han vände mig så att jag låg på mage och tittade upp på honom. Min rygg var så öm att jag ville sätta mig och gråta som ett barn. Han slog till mig i ansiktet med handen och drar tag i mitt hår.

- Vem. Fick. Du. Biljetten. Av? sa han väldigt långsamt.

- Justin, svarade jag för tredje gången.

- Justin vem?

- bieber, sa jag. Han gick iväg till sin garderob och jag såg min chans. Snabbt som tusan så sprang jag till toan och låste, jag hörde hur pappa började banka och sparka på dörren.

Jag halade upp mobilen från fickan och ringde numret jag hade ringt senats, Justins.

Det gick två signaler och sen svarade han.

- Hej Beccy.

- Hjälp mig, viskade jag....

JUSTINS PERSPEKTIV:

- Vad har hänt? frågade jag och kände oron växa. Jag började springa mot hennes rum.

- Pappa..., sa hon och började gråta. Jag hörde hur något knakade och gick sönder, lät som en dörr? sen hur hon tappar mobilen, och kort därefter Beccys skrik, samma som när hon trillade nerför trappan. Efter bara en minut så är jag vid hennes dörr, tar ett djupt andetag och öppnar.

Synen jag ser är hemsk. En man, som jag antar är hennes pappa, står upp och slår henne som ligger ner på golvet. Hon gnyr och jag hör hennes pappa om och om säga:

- Ljug inte för mig, du känner inte Justin Bieber. Fan så detta var mitt fel?

Jag känner adrenalinet pumpa genom kroppen, men istället så hör jag steg bakom mig. Där kommer Usher.

- Vad gör du här? viskar jag.

- Undrade var du tog vägen eftersom att du bara sprang ut ur rummet när jag pratade med dig.

Jag pekade in mot rummet och han flämtar till, ringer Kenny, som med en gång kommer dit och tillslut, så går vi in.

- släpp henne! skriker jag.

- VEM ÄR NI? frågade han.

- Justin Bieber, svarade jag.

Medan han kollar med stora ögon på mig, så springer Kenny fram bakom honom och tar tag i honom. De får på något sätt ut honom från rummet, men jag vet inte hur, för jag sprang direkt fram till Beccy. Hennes vänstra öga är helt igensvullet och blått, hon har blåmärken överallt och ligger i bara BH och trosor.

- Beccy, frågar jag oroligt.

- Du kom, viskade hon till mig.

- Det ät väl klart, allt ska bli bra gumman, sa jag och bar upp henne.

hon började gråta och när jag förstod att jag höll mina händer på en djupt sår och på blåmärken så är det ända jag gör att springa, tillbaka till min och mammas svit.

Jag öppnar dörren.

- Var har du var....frågar hon, men n är hon kollar upp och ser Beccy så, så frågar hon:

- Men herregud, vad har hänt med henne?

- Hon blev misshandlad av sin pappa, sa jag och hörde hur hemskt det lät. Jag och mamma hjälptes åt med att bära n henne till en säng. Hon hade somnat, så jag pussade hennes panna och sa till mamma:

- Är det okej att jag sover här inne, med henne?

- Det är väl klart, svarade hon.

Sen hoppade jag ner i sängen bredvid Beccy och somnade djupt med henne i mina tankar.

---------------------------------------------------------------------------------

vad tycker ni ??? ;)

kommentera :D

NU BLIR MAN GLAD

guuuut! skirbra, mkt bättre än den förra :) <3> Av EMMA på justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 4 på 2010-12-28 SVAR: TACK BBY, ÄLSKAR DEJ MÄÄD <333

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 5

- Godnatt sa jag till henne, stängde dörren mellan våra rum, tog en varm och skön dusch, borstade tänderna, tog på mig hotpants och ett linne och kröp ner i min sköna säng och somnade direkt...

tänk er att beccy ser ut såhär ↑ på andra bilderna oxå.

med kläderna på bilden längst till höger.

-------------------------------------------------------------------------------------

JUSTINS PERSPEKTIV (på kvällen oxå):

När hon hade stängt dörren så säger jag högt:

- FAAN! och tänker, varför gjorde jag så? hon gillar ju inte mig alls. Men kommer hon i morgon på konserten så har jag en överraskning till henne. När jag hade kommit tillbaka till min svit så sa mamma:

-Du gillar henne va? inte alls retfullt, bara en fråga.

- Aah, svarade lite tyst och rodnade.

- Du behöver inte kämmas för att du gillar en tjej, sa hon, du behöver bara få henne att förstå det. Jag älskar verkligen min mamma och kan prata om allt med henne.

- Jo, hon vet, svarade jag. Men jag går och lägger mig, godnatt, sa jag till mamma.

- Godnatt, älskling, svarade hon och pussade mig på pannan.

Jag bytte om, la mig i sängen och tänkte på överraskningen Beccy (förhoppningsvis) skulle få i morgon.

NÄSTA DAG:

- Gubben, du måste gå upp nu om vi ska hinna fixa allt till i kväll, hörde jag mamma säga till mig.

- Mmm, mumlade jag, och vände mig om.

- Justin, om en timme ska vi möta Usher, Scooter och hela gänget inne på arenan och köra ett soundcheck, sa hon till mig. När jag hörde det så hoppade jag bokstavligt talat upp ur sängen, tog en snabb dusch och kollade på klockan, 14.30. Vi skulle vara där tre, hur hade jag kunnat sova så länge? Juste, kunde inte somna förrän vid halv tre i natt. Jag fönade håret, gjorde min 'hairflip' och tog på mig mina kläder. klockan var nu 45 och vi skulle komma alldeles lagom. När vi kom ner till lobbyn så var det massor av papparazzis som frågade mig saker, men jag bara log. Jag hoppade in i limousinen som stog och väntade på mig.

BECCYS PERSPEKTIV (på morgonen) :

- BECCY! hörde jag mamma ropa från andra sidan dörren.

- Ja? ropade jag nyvaket tillbaka.

- Klockan är snart 11 och frukosten på hotellet har stängt, så vi tänkte gå ut i stan och äta, sa hon.

- Okej, ge mig 10 minuter bara, sa jag. Mitt huvud bultade fruktansvärt och jag kände mig helt yr, men jag skulle bannemej på Justins konsert i kväll, så det var bara att vänja sig. Jag bytte om och sminkade mig snabbt. Sen gick jag ut i korridoren.

- Var var du exakt igår? frågade pappa argt.

- Men jag har berättat allt för mamma, sa jag till honom.

- Nej, du berättade inte vem du mötte och vem du gick hem till.

- Jag berättade det som var viktigt, rättade jag honom.

- Nu säger du vem du gick hem till!

- Okej, ta det lugnt, men du kommer ändå inte tro på mig.

- Men säg då, sa Gunnar plötsligt.

- Okej....Justin Bieber.

mamma, pappa och Gunnar började skratta och jag sa:

- Ni fick er chans, och ni tror inte på mig. och gick iväg, ner mot stan. Tur att jag tog med min plånbok, tänkte jag. Jag åt brunch och min telefon ringde med okänt nummer.

- Hej? svarade jag i den.

- Hej, det är Gunnar, svarade gunnar i andra änden.

- Vad vill du?

- var är du?

- Varför skulle jag berätta det för dej?

- För hela familjen undrar.

- På espresso House, sa jag.

- Okej, vi är utanför, vänta där inne.

- Okej, hejdå. Jag suckade.

Min familj kom mot mig och jag såg att klockan hade hunnit bli 1.

- Vad har du för planer för dagen? frågade mamma.

- Jag ska shoppa något att ha på mig på min konsert och sen gå på konserten, som jag sa igår? svarade jag.

- Så u ska faktiskt gå på konsert? frågade mamma förvånat.

- Ja, jag ljuger aldrig, sa jag, men om ni ursäktar, så måste faktiskt jag shoppa, hejdå.

jag gick till massor av olika affärer och undrade vad jag skulle ha på mig så Justin skulle gilla mig. Sen kom ja på att han faktiskt kysste mig igår och jag puttade bort honom. Det slutade med att jag hittade n fin klänning på Gina Tricot och köpte den. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade massor av nya sms och samtal från familjen. Jag kollade på klockan och såg att hon redan var 4 och konserten skulle ju börja 6. Så jag sprang till hotellet och duschade och fixade i ordning mig. När klockan var hal 6 så tog jag en taxi till arenan och när jag kom fram så såg massor med tjejer överallt och vissa hade till och med skrivit saker i ansiktet. Jag skrattade bara åt dem. Jag ställde mig i kön och sen blev vi insläppta. Jag hörde en svensk tjej liten tjej gråta, hon kan inte ha varit mer än 10 år.

- Varför gråter du? frågade jag försiktigt.

- Min...bilj..ett har försvunnit, snyftade hon. Jag kände i fickan och kom på att jag hade två st. Jag såg på henne och sa:

- Här, jag behöver inte denna, du kan ta den.

- Seriöst? frågade hon och jag såg hur det lös i hennes ögon.

- Ja, sa jag och log.

Sen började dem släppa in folket i arenan och jag gick till min plats på första raden.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag såg hur hela arenan blev full av folk och Scooter sa att jag skulle ställa mig i kulan som skulle ta mig upp på scenen. Jag ställde mig i den och musiken till 'Up' börjades spela. Jag började sjunga och tillslut, efter en evighet kändes det som, så kom jag upp på scenen och såg Beccy sitta och le till mig. Jag blir så upptagen på att titta på henne så jag glömmer sjunga.

jag vaknar upp ur transen a att Scooter väser i min öronplopp att jag måste sjunga. Så jag sjunger massor av låtar och sen när jag ska köra 'Pick me' så säger jag i microfonen:

- Nu ska jag göra något som jag aldrig har gjort förr, jag ska ta upp en tjej på scenen till denna låten i stället. Jag sa inte vilken låt det var.

-Så Beccy, vill du komma upp på scenen? fortsatte jag och log mot henne, hon såg helt chockad ut.

BECCYS PERSPEKTIV:

Jag blev helt chockad, men sen så tänkte jag, varför inte?, så jag nickade och gick upp på scenen. Han kramade mig och sa att jag skulle sätta mig på stolen han hade ställt fram.

Musik börjades spela och han sjöng:

Woah oh yeah,
(woah oh yeah),
eh eh,
Woah oh oh oh yeah !
You're the finest girl i've ever seen
and i wanna do you know this
every guy you meet ends up having feelings for ya
you can any of 'em
you can take your pick
but you need to check with me
girl i promise i
i can take ya to the movies
we'll be there holding hands
i'll walk you home from school
i'll walk you to your classes
playing my 360 yeah you'll be my best friend
but most of all baby doll you'll be my love love love

you should be pick me
so tell me can you dig it
i'm you everything you need
so tell me can you dig it
i'll always be your number one number one fan
and i should be your one and only man
you should pick me
tell me can you dig it
everything we could be girl
so tell me can you dig it
i'll always be your number one number one fan, dig that
i should be your one and only man
you should pick me

yeah you should pick me girl

you're my favorite part of the day
and every morning i look forward to seeing your face
i just need to see it some more
baby i'm the kind of guy who could appricate a girl as
amazing as you
so you gotta be my baby yeah
yeah we'll already be chillin at the beach
i'll take you on a cruise we'll sit while we be eating
you can anything you want girl i'll be your best friend
but most of all baby doll you'll be my love love love

you should be pick me
so tell me can you dig it
i'm you everything you need
i'll always be your number one number one fan (big fan)
and i should be your one and only man
i should be your one and only fan
you should pick me
tell me can you dig it
everything we could be girl
so tell me can you dig it
i'll always be your number one number one fan, dig that
i should be your one and only man
you should pick me

if that other guy make you happy
we should fly somethin
we can run the sky swagger
the one that makes you laugh
the one that has your back
the one who would rather die
than make you sad

you should be pick me
so tell me can you dig it
i'm you everything you need
tell me can you dig it
i'll always be your number one number one fan (big fan)
and i should be your one and only man

you should be pick me
so tell me can you dig it
i'm you everything you need
i'll always be your number one number one fan (big fan)
and i should be your one and only man
you should pick me

pick me
you should pick me

woah oh oh yeah
(woah oh oh yeah)
eh eh
woah oh oh oh yeah !!

Det var lite pinsamt, för alla sjöng med utom jag. när han var klar så satt jag med tårar i ögonen. Jag reste mig upp och kramade honom, då viskade han i mitt öra:

- Jag menade varenda ord jag sjöng.

Han ledde mig backstage och sa till mig att stanna där. Han sjöng några låtar till och sen var det slut. Då ko han fram till mig och jag sa:

- I gonna pick U, och log.

Han log mot mig och tog mitt huvud mellan hans händer och sen så möttes våra läppar i några sekunder, tills någon harklar sig.

- OMG, du är ju USHER ! skrek jag och hoppade på stället.

- Du är ett fan av Usher, men inte mig? sa Justin och låtsades vara sårad.

- Hahah, ja, svarade jag.

- Ja, jag är Usher, men vem är du? sa Usher.

- Jag heter Rebecca, svarade jag.

- Okej, och hur känner du Justin?

Justin berättade allt för Usher och sen så fick jag säga hej till resten av crewet, inkl Jasmine, som Justin sjöng en låt med på konserten som jag inte vet vad den heter.....

-----------------------------------------------------------------------------------------

hahah, blev så sugen på att skriva mera, så jag gjorde det, nu har ni fått två ganska så långa inlägg, så KOMMENTERA !! :D

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 4

Jag kommer in på en mörk gränd och i slutet så står det någon, eller rättare sagt, det kommer någon mot mig. Jag vände men såg att det också från det hållet kom någon. Jag stog stilla och hörde min puls dunka i mina ådror. jag spände min muskler och vågade knappt andas. Jag hörde att stegen från båda hållen blev starkare, det måste betyda att de är på väg mot mig.

helt plötsligt när stegen är precis vid mig så känner jag en knuten hand mot mitt huvud och sedan är allt svart...

------------------------------------------------------------------------------------------------

...när jag vaknar igen så ser jag ett suddigt ansikte. När han ser att jag har vaknat så hör jag hur han pustar ut och mitt minne kommer tillbaka.

- Shit, asså, det var inte meningen att slå dig, jag trodde du var någon annan, sa killen på engelska och log lite svagt. Jag heter förresten James.

- Ehh, okej? svarade jag med grötig röst, det är lugnt.

- du slog dig inte så mycket va? frågade han oroligt.

- Nejdå, dunkar lite i huvudet, men annars så är det bra, sa jag och log.

- DÄR ÄR DU JU! skrek någon och kollade på James. Han hoppade på James och dom började slåss, så jag gick iväg med alla mina klädpåsar. Jag gick tillbaka till hotellet och ska ta hissen till mitt rum som är på 13:de våningen. Men den hade tydligen stannat så att jag började gå uppför trapporna. När jag kommit en bit, och räknat stegen bara för att ha något att göra, så kommer det någon och råkar gå på mig. Klumpig som jag är så trillar jag ju såklart och än en gång denna kväll, inom en halvtimme faktiskt, så blir allting svart.

- Hur gick det med dig? hör jag en bekant röst säga när jag öppnar ögonen. Jag tittar upp mot honom och ser att det är Justin som står där.

- Ja, ehh, sådär Beaver, sa jag. Jag sa Beaver för att jag visste av mina kompisar att han hatar att bli kallad det.

- Du måste slått i huvudet riktigt hårt, eftersom att du inte kommer ihåg mitt namn, sa han och flinade mot mig.

- Jag vet ditt namn, sa jag och log tillbaka.

Det gjorde ont i bakhuvudet och jag tog upp handen för att känna. Det gjorde så ont att jag nästan ville skrika. Jag hade ju faktiskt ramlat nerför 12 trappsteg och landat på ett stengolv. När jag kollade på handen igen så kunde jag knappt hålla skriket tillbaka. Den var helt röd av blod.

- Shit, sa Justin när jag visade den för honom, du kan följa med mig upp till mitt rum så kan ja hjälpa dig att fixa det där uppe. Först tänkte jag nobba honom, men sen kom jag på att jag inte visste var min familj var så jag tackade ja. Han tog av sig sin randiga tröja och lindade den runt mitt huvud. Jag kunde inte låta bli att stirra på hans sex-pack. När han såg mig så skrattade han och jag började rodna.

- Men du, sa han, du vet ju mitt namn, så nu vill jag veta ditt, sa han till mig.

- Okej, sa jag och log, jag heter Rebecca Olsson, men kallas Beccy.

- Beccy, sa han, precis som om han "smakade" på namnet.

- Haha, är det något fel på mitt namn eller? frågade jag och flinade.

- Nej, jag försöker bara komma på från vilket land du kommer ifrån, svarade han och log. Jag kunde inte hjälpa det, men jag var såld. Jag smälte bara jag såg hans leende.

- Sverige, svarade jag honom.

- Aha, där har jag aldrig varit, är det fint? frågade han mig medan vi gick upp mot hans rum. Som tur är så bodde han på tionde, så det var inte lika långt upp.

- Jaa, det är det.

Till slut var vi framme vid hans dörr och han gick in.

- Heej, ropade han.

- Hej Justin, hörde jag att någon sa inne från "vardagsrummet". Han hade också en svit.

- Hej, sa jag efter att ha frågat honom om jag skulle säga något. När jag sa det så hörde jag hur någon kom med lätta steg mot oss.

- Hallå, jag är Pattie, Justins mamma, sa Pattie och log.

- Hej, jag är Rebecca, svarade jag.

- Jag vill inte verka otrevlig, men varför är du här, med min sons tröja på huvudet och Justin utan tröja alls? frågade hon förvirrat. Jag och Justin kollade på varandra och skrattade. Han berättade allt som hänt under kvällen och Pattie kollade på mitt huvud.

- Men herregud, utbrast hon.

- Är det så illa, frågade jag ynkligt.

- Ja, det kanske måste sys, sa hon, men vilken tur att jag praoade på ett sjukhus när jag var yngre, sa hon.

Hom ringde room service och bad om en 'första hjälpen väska'. Han som kom upp med den kollade konstigt på mig, som låg i soffan med rött hår (av blodet). *haha*

När Pattie plåstrade om mig så frågad eohn helt plötsligt:

- Hur känner ni varandra?

- Jo, vi träffades genom att jag gick in i honom vid frukosten, skrattade jag.

- Jaha, okej, sa hon, kommer du på hans konsert imorgon? frågade hon mig.

- Tror inte det, jag är inget större fan av honom, sa jag och flinade mot Justin.

JUSTINS PERSPEKTIV:

När hon sa att hon antagligen inte skulle komma imorgon på min konsert så kände jag hur jag blev besviken. Jag som hade hoppats och hoppats på att hon skulle komma. Men visserligen så sa han "tror inte det" och det måste ju betyda att det finns en lite chans?

När mamma hade fixat Beccys huvud så frågade hon om hon fick duscha och mamma sa ja.

- Men då går jag hem då, sa hon och såg lite ledsen ut. Eller var det bara jag som ville att hon skulle se ledsen ut?

- Jag följer med dig, sa jag snabbt till henne.

BECCYS PERSPEKTIV:

När han sa att han skulle följa med mig så kände jag ett glädjerus genom kroppen. Så vi gick ut från hans rum och jag skulle precis trycka på hissknappen, men Justin går förbi hissarna och säger:

- klaustrofobi...

- Haha, okej, sa jag och log. Vi gick upp några trappor och sen när vi till sist kom till mitt rum, så böjde Justin sig över mig och kysste mig lätt på läpparna. Jag blev varm i kroppen, men sen så kom jag på att jag hade "kännt" honom i en dag. Så jag puttade bort honom och sa hejdå och gick in.

- Var har du varit?! skrek mamma när hon fick syn på mig. Vi hade nämligen ett 'konnektion room' vilket betyder att det finns dörrar mellan olika rum, och dörrar ut till korridoren från alla rum.

- Jag gick omkring lite, sen så träffade jag någon, blev knuffad, eller inte knuffad, men på gådd (?) och ramlade ner för trapporna och han hjälpte mig hem till honom, där hans mamma fixade med mig, svarade jag lugnt.

Mamma kollade på mig med öppen mun.

- Godnatt sa jag till henne, stängde dörren mellan våra rum, tog en varm och skön dusch, borstade tänderna, tog på mig hotpants och ett linne och kröp ner i min sköna säng och somnade direkt...

--------------------------------------------------------------------------------------

Sorry för min urdåliga uppdatering, men jag har inte haft tid tyvärr....så drf så kom det ett lite längre inlägg idag :) ska börja på nästa nu. jag ska försöka göra 1-4 inlägg per dag :))

// Julija

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 3

- Are you Justin Bieber ? frågade jag honom.
- Yess, shhh, sa han, do you want an autograph.
- No, thanks, sa jag och log. Han tittade fövånat på mig, men jag log bara till svars.
- Are you sure that you know who I am? frågade han
- Yes, you are a super famous popstar, but I don´t like famous people, svarade jag.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

- varför ? frågade han förvånat.

- För att de är egotrippade och själviska personer, svarade jag.

- Jag är inte det, sa han och log.

- Försöker du flirta med mej, svarade jag förvirrat.

JUSTIN PERSPEKTIV:

När hon sa det så kände jag hur kinderna hettade. Hon skrattade och frågade

- Ska du ta mat eller? För det börjar bli kö efter oss.

- ehm, ja.., svarade jag.

- Kommer du på min konsert i morgon då ? frågade jag.

- Nej, svarade hon, har inga biljetter. Jag svarade snabbt.

- Här ta dem, Jag gav två biljetter till första raden i arenan till henne, vad heter du egentligen?

- Varför skulle jag säga det till en främmande människa, frågade hon. Hon räckte också tillbaka biljetterna, men jag tog inte emot dem. Sen gick hon. Jag kände mig nobbad. Ingen hade gjort så mot mig förut.

BECKYS PERSPEKTIV:

När vi hade pratat klart så gick jag och satte mig hos min familj.

- Varför tog det så lång tid? frågade mamma mig.

- ehm...., sa jag, jag träffade någon.

- Jaha, vem då? frågade hon nyfiket. Men jag svarade inte, utan började bara att äta.

- Usch, gud vilket äckligt ägg, sa jag och gjorde en äcklad grimas.

- Tur att inte jag tog ett då, sa Gunnar. Sen så åt vi upp vår mat och bestämde att vi skulle träffas i lobbyn om en timme. Så jag gick till mitt rum, duschade och tänkte på vad jag hade gjort på morgonen. Jag hade nobbat JUSTIN BIEBER ! Jag lät vattnet rinna tills min hud var helt röd av det varma vattnet, men jag brydde mig inte. Jag gick ut ur duschen och tog på mig ett vitt linne och ett par korta shorts. Sen så fönade jag håret och när det var torrt så plattade jag det. JAg kollade på mitt nattduks bord och såg biljetterna. Skulle jag gå? med vem i så fall? Ajja, den frågan fick vänta. När jag var klar så kollade jag på min iPhone och såg att jag hade 5 nya samtal, 7 sms och såg samtidigt att jag var 45 min sen. Jag sprang ner till lobbyn där jag möter en sur familj.

- Vad ska vi göra? frågade jag glatt för att lätta upp stämningen.

- Vi tänkte gå ut och shoppa, svarade pappa.

- Okej, sa jag. Vi gick ut och eftersom att vi bodde mitt i stan så kom jag till fina affärer direkt.

Jag shoppade massor av saker och hittade saker jag skulle ha på mig på konserten, jag hade bestämt att jag skulle gå. Nu var frågan bara vem jag skulle bjuda med mig. Dom ända jag känner här är min familj, och dom tänker jag inte ta med mig, så jag får väl gå själv då.

Jag träffade mamma, pappa och Gunnar för att äta middag. Vi gick in på ett pasta ställe (eftersom att vi var i Italien) där de även hade pizzor. Så jag tog en Calzone, inbakad. Den var jättegod.

Jag sa till min familj att jag skulle på konsert imorgon.

- Va? vem uppträder då? frågade mamma.

- Ehh, ja det är Justin bieber, sa jag tyst.

- Men du gillar väl inte honom?

- Nä?

- Varför ska du gå på den konserten då? och var har du fått biljetten ifrån?

- Jag har..eh..hittade biljetten på mitt hotellrum, stammade jag fram.

- Nä, det gjorde du inte, jag känner dig för bra för att veta när du ljuger eller inte, så varifrån har du fått din biljett?

- Men varför bryr du dig? fräste jag till henne och reste mig upp, Jag går nu. Hejdå, sa jag och gick iväg. Typiskt mamma att fråga så mycket.

Jag kommer in på en mörk gränd och i slutet så står det någon, eller rättare sagt, det kommer någon mot mig. Jag vände men såg att det också från det hållet kom någon. Jag stog stilla och hörde min puls dunka i mina ådror. jag spände min muskler och vågade knappt andas. Jag hörde att stegen från båda hållen blev starkare, det måste betyda att de är på väg mot mig.

helt plötsligt när stegen är precis vid mig så känner jag en knuten hand mot mitt huvud och sedan är allt svart...

--------------------------------------------------------------------------------------------------

I'm back :))

jag har fått en macbook Pro nu, så jag ska alltså uppdatera och det är mkt det! :D

men vad tycker ni hittills ?

glöm inte K-O-M-M-E-N-T-E-R-A

hhej,
Nu sitter jag hemma o bloggar fran min iPad.
Jag ska bara saga att jag e hemma nu :))
Jag ska se om jag kan skriva flera chapters i veckan ;D
Annars sa blir det nog inte sa mkt inlagg ;))

//julija

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 2

- Hur hade vi råd med det då? frågade jag honom.
- ehh, jo, det är så att.....VI HAR BLIVIT MILJARDÄRER!!! skrek han.
- Va?! frågade jag förvirrat.
-Jo, vi vann på lotto, sa han och flinade.
- Är det sant? frågade jag mamma.
- Ja det är det, sa hon lyckligt. Jag kunde inte smälta det, vi var MILJARDÄRER.

------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hade fått ett eget rum i sviten och när jag hade packat upp alla saker så gick hela familjen ut och åt på Italiensk restaurang. Såklart blev det pasta, den godaste jag någonsin har ätit.
När vi var klara så gick vi tillbaka till hotellet. Jag hoppade direkt ner i min mjuka skööna säng och somnade. Jag vaknade av att mamma bankade på dörren, så jag gick upp, tog på mig mina shorts och ett vitt linne. (glöm det där om snöoväder, det är sommar). Sen gick hela familjen ner och skulle äta frukost. När vi kom ner till "frukost våningen" så gick mina föräldrar och tog ett bord medan jag och Gunnar gick till buffén. Jag ställde mig i kön och råkade knuffa till någon som stod framför mig.
- Sorry, sa jag ursäktande och kollade på den som jag hade knuffat. Han hade en luva och ett par solglasögon på sig.
- It´s okey, svarade ha på engelska. Han tog av sig sina solglasögon och jag såg de finaste ögon jag någonsin sett. Jag drunknade i dem. Sen så såg jag vem det var.
- Are you Justin Bieber ? frågade jag honom.
- Yess, shhh, sa han, do you want an autograph.
- No, thanks, sa jag och log. Han tittade fövånat på mig, men jag log bara till svars.
- Are you sure that you know who I am? frågade han
- Yes, you are a super famous popstar, but I don´t like famous people, svarade jag.
- I can understand that, sa han,

----------------------------------------------------------------------------------------

superkort inlägg, men min "lektion" börjar nu.
jag kommer int uppd. så mkt för jag kommer inte ha ngn dator, berättar mer sen

// Julija

Justin Bieber 1 av världens 7 underverk - part 1

föreställ dig att du heter Rebecca men kallas beccy, du är 15 år (asså 95:a), bor i Sverige, det är december och du ska till Italien på semester ;))

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag vaknade på morgonen av att mamma kom och väckte mig.
- Vad är klockan? frågade jag min mamma trött.
- Den är halv 7, svarade hon. Shit, tänkte jag halv 7 ?! Jag bokstavligt hoppade upp ur sängen och gick till badrummet, där jag möttes av en hemsk syn, min storebror Gunnar i duschen.. Han är 17.
- AAAAHHHHH, Beccy, UT, vrålade han till mig.
- Jag ska, försvarade jag mig, men skynda dig, annars kommer jag för sent till skolan.
- mmm, visst, svarade han och hånlog mot mig. Eftersom att han sa det så tveksamt, så antog jag att han inte alls skulle göra det, så jag gick och tog fram mina kläder jag skulle ha. När klockan var 7 så gick Gunnar ut ur duschen.
- Det var på tiden, sa jag, han flinade bara. Jag kastade mig in i duschen, men sen kom jag på att detta var min sista skoldag och då gjorde det inget om jag kom för sent ju.
Så jag tog det lugnt och duschade en halvtimme. När jag var klar så tog jag på mig mina kläder och sminkade mig, när jag var helt klar så hade klockan hunnit bli kvart över 8 och min skola började 8. Det tog också en halvtimme att gå till skolan i detta snöoväder och nu hade jag missat bussen också. när jag kom fram till skolan var den nästan 9 och jag hade dubbeltimme i NO...min NO lärare Caroline dampar sönder på en om man kommer för sent, men jag brydde mig inte. Jag gick in på lektionen och alla kolade på mig.
- Varför kommer du mer än en timme för sent? frågade Caroline surt.
- Ska jag berätta hela min morgon? frågade jag retsamt.
- okej, om det är en bra ursäkt så, svarade hon. Jag berättade hela morgonen för henne och hon kollade surt på mig och sa
- Rebecca, kvarsittning i eftermiddag.
- OJJJ, sa hela klassen i kör.
- Jag bryr mig för att? frågade jag Caroline. Sen satte jag mig på min plats och öppnade NO boken och började läsa. När alla lektioner var slut så skolkade jag från kvarsittningen och gick hem. Jag packade klart allt jag skulle ta med mig till Italien. När jag var klar så loggade jag in på Skype och satt och pratade med min bästis Johanna. Det första hon sa var:
- JUSTIN BIEBER KOMMER TILL ITALIEN NÄR DU ÄR DÄR!!!!!!
- Varför skulle jag bry mig? frågade jag (inte surt).
- Men hallå? Justin Bieber? Du är dum om du inte gillar honom.
- Du vet ju att jag inte gillar honom, sa jag till henne och log (vi hade webbcam igång).
- Hur kan du inte det? frågade hon mig. Sen flöt samtalet in på andra saker. Vi pratade i nästan 3 timmar. Sen så skulle jag gå och lägga mig för klockan var halv ett och jag skulle upp 4, för att vi skulle köra till Italien, det skulle ta ca 15 timmar utan stopp, så vi var tvungna att gå upp tidigt.
Jag la mig ner i sängen och kollade upp i mitt takfönster. Det var fullmåne och stjärnklart. Det var så fint att jag var tvungen att fota det, men tyvärr så blev bilden jättedålig. När jag vaknade på morgonen så gick jag upp och tog en snabb dusch. Sen så satte vi oss i bilen och började köra. Jag tog upp min iPod touch och satte igång musik, sen somnade jag. Jag vaknade vid halv elva igen. Jag gäspade och sa godmorgon till dem andra. Jag tog en macka vi hade tagit med oss och stängde av musiken jag fortfarande hade i öronen. På radion spelades Pray med Justin Bieber.
- Stäng av musiken, suckade jag till mamma.
- Nej, men denna låten är väl bra? frågade hon.
- Nej, annars skulle jag ju inte säga till dig att stänga av, sa jag surt. Hon skruvade ner volymen.
- Tack, sa jag och log.

FRAMME

När vi var framme så gick vi till hotellet. Det var tydligen ett 5-stjärnigt hotell mitt inne i Italien.
- WOW, var allt jag fick fram. Det var sååå vackert där. När vi kom in i lobbyn, så var det jättemycket folk där och jag undrade ju såklart varför, så jag gick dit och där stog ju såklart självaste Justin Bieber men som jag kallade honom Beaver. Så jag vände och gick tillbaka till min familj som stog i receptionen och tog våra nycklar.
När vi kom upp på vårt rum så kändes det som att jag skulle svimma. det var så stort.
- Var detta den största sviten du kunde hitta? frågade jag min pappa med stora ögon.
- Jaa, svarade han dröjande.
- Hur hade vi råd med det då? frågade jag honom.
- ehh, jo, det är så att.....VI HAR BLIVIT MILJARDÄRER!!! skrek han.
- Va?! frågade jag förvirrat.
-Jo, vi vann på lotto, sa han och flinade.
- Är det sant? frågade jag mamma.
- Ja det är det, sa hon lyckligt.
Jag kunde inte smälta det, vi var MILJARDÄRER.

ny novell

hhejsan,
nu e dt så att jag har kört fast i novellen, så jag kommer börja på en ny istället ;))
men int nu. Ni får gärna säga vad den ska heta, för jag har ingen aning...
men ja, dt var allt, pusspuss

// JULIJA

Kvfök - 15

- Jag vill prata med dig Johanna, sa mamma när hon kom in i bilen.
- Jaha, prata på då, sa jag surt.
- Jag är ledsen för att jag ljög för dig, men det känns som att han bara ställer till med problem så jag och din pappa har bestämt oss för att....

------------------------------------------------------------------------------------------------

...du får inte träffa honom mera, sa mamma. Jag blev stum och kände hur ilskan växte i mig.
- VAD I HELVETES, JÄVLA, SKIT, FAN, HELVETE !!?? skrek jag till mamma och pappa.
- Så, nu får vi ta och lugna oss.
- Men, jag måste få prata och ha kontakt med honom ju!!! sa jag.
- Nej, gumman, du förstår att detta gör vi för ditt eget bästa, sa mamma i en "gulligull" ton.
- Ni kan ju inte ta bort både dator och mobil, frågade jag.
- Nej, inte datorn, men vi ska spärra skype, FB, twitter mm.
- STANNA BILEN, skrek jag.
- NEJ, ta det lugnt nu, johanna, sa han.
- STANNA BILEN FÖR HELVETE !! skrek jag igen.
Jag försökte öppna bildörren men den var låst, då bestämde jag att jag inte skulle prata med dem igen förrän jag fick prata med Justin igen. När vi var hemma igen så kom jag på att Justin skulle komma någon gång om en halvtimme. Jag la mig och lyssnade på musik, alla Justins låtar såklart.

JUSTINS PERS...

Jag gick ut från hotellet till min bil och började köra till hennes hus, jag hade fått en vägbeskrivning på sjukhuset. Så det var inte så svårt att hitta. När jag kom fram så knackade jag på dörren och där stod hennes mamma och pappa.
- Är Johanna här? frågade jag och tittade mig omkring.
- Hon vill inte träffa dig, sa Helena och jag såg att hon var väldigt nervös, så jag trodde inte på henne.
- Skulle jag kunna få prata med henne? frågade jag och gjorde mitt puppy face och hairflip. Men det hjälpte inte, hon sa nej ändå och jag gick. men plötsligt så när de hade stängt dörren så hörde jag knackningar innefrån ett fönster, så jag tittade dit och fick se Johanna stå där. Jag blev varm i kroppen bara av att se henne. Hon öppnade fönstret och jag såg att hon hade gråtit.
- Vad är det? varför vill du inte se mig? frågade jag.
- Tyst, väste hon.
- Va? undrade jag förvirrat.
- Kan du komma upp? frågade hon. Hon bodde på andra våningen. Men tyst, fortsatte hon.
- Ska jag klättra? frågade jag tyst.
- Ja, det ska du, svarade hon som om det var självklart. Så jag satte ena foten på huset och med händer och fötter började jag klättra, vilken tur att jag gick på klättring som liten. När jag kom upp så berättade hon allt som hennes föräldrar hade sagt och hon grät hela tiden. Men sen så hörde vi steg utanför rummet, jag såg paniken i hennes ögon. Jag sprang in i hennes walk in closet. och gömde mig där. Jag hörde hennes föräldrar bråka med henne.
- Jag ska bara lägga in lite kläder i din garderob, hörde jag Helena säga. Jag kom inte på att jag var i garderoben förrän det var för sent....

---------------------------------------------------------------------------------------------

Ett litet inlägg igen, menmen.
KOMMENTERA !!

kvfök - part 14

- UT, röt jag till mamma och pappa, om ni bara ska ljuga för mig, så behöver ni inte vara kvar, sa jag till dem. Jag såg hur mamma fick en liten tår i hennes öga, men jag brydde mig inte. Justin kom fram till mig och gav mig en kyss. Han berättade vad som hade hänt och jag lyssnade och sa att de var Ellie som hade gjort det.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

- Ellie? frågade han.
- Ja, hon mobbade mig när jag kom hem från ATL och hon såg tidningsartikeln, sa jag tyst.
- BLEV DU MOBBAD?! skrek han frågande.
- Japp, tack vare dig, sa jag på skämt, men ja det blev jag.
- Jag ska reda ut det till dig, sa han.
- Det behövs inte, försäkrade jag, hon blev arg när du kysste mig.
Det kom in en sköterska och sa att jag kunde få åka hem nu om jag ville. Jag sa såklart ja och jag fick inte vara inne på datorn, titta på TV eller läsa eller något annat där man ansträngde ögonen för mycket. För då blir hjärnan helt konstig. När vi kom ut så var mamma och pappa utanför dörren på mitt rum.
- Ska du åka hem med dina föräldrar, frågade Justin mig.
- Nej, dem ljuger ändå bara för mig, sa jag tillräckligt högt för att de skulle höra.
- Men jag tycker att du ska åka hem med dem och reda ut det så ska jag checka in på ett hotell och sen kan antingen jag komma till dig eller så kan du komma till mig.
- Okej, suckade jag tungt. Jag gick fram till mina föräldrar och sa
- Kommer ni då?
- Ja, svarade dem i kör.
Jag gick med Justin och höll honom i handen. När vi skulle skiljas åt så ställde jag mig på tå och kysste Justin mjukt på läpparna, dem smakade vanilj.
- Hejdå viskade han sen mot mitt hår.
- Hejdå, vi ses snart, svarade jag jonom.
Sen gick jag till vår bil och satte mig där och vinkade till Justin som nu var omringad av sina fans.
- Jag vill prata med dig Johanna, sa mamma när hon kom in i bilen.
- Jaha, prata på då, sa jag surt.
- Jag är ledsen för att jag ljög för dig, men det känns som att han bara ställer till med problem så jag och din pappa har bestämt oss för att....

----------------------------------------------------------------------------------------------

blev ett kort inlägg, menmen, det blev ett i alla fall ;))
kommnentera

SRY

hhej,
förlåt för mitt riktigt dåliga uppdaterande, men har ingen fantasi kvar, så ni får gärna säga vad ni vill ska hända ! :DD
jag börjar på 13 nu, så lugn malin xD <33

//julija

kvfök - part 13

Hon besvarade kyssen, sen så kom det upp en tjej på scenen och slog Johanna i huvudet, så hon föll i golvet och slog huvudet i flygeln. Hon trillade ner och det började blöda, hon var medvetslös.
- Ring ambulans, skrek jag och gav tjejen som hade slagit ner Johanna ett slag i magen, så hon slungades iväg.
- UFFF, lät det från henne.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

- Varför gjorde du så?? frågade tjejen jag slagit i magen. Men jag kunde inte svara, jag var upptagen med att försöka få det att sluta blöda från Johannas huvud. Hon var medvetslös. Jag försökte få liv i henne, men det gick inte. Så jag slet av mig tröjan och lindade runt hennes huvud.
- AWWWEEH, hör jag från publiken. Shit, jag hade glömt att vi var här...men jag slutade bry mig. Efter någon minut så kom ambulansen och jag gick fram till dem och berättade vad som hände. Jag fick följa med dem i ambulansen. Jag ringde hennes mamma.
- Hallå, hör jag hennes mamma Helena säga.
- Hej, det är Justin, säger jag.
- Vad vill du? frågar hon otrevligt. Jag börjar berätta allt och hon avbryter inte en ända gång.
- Herregud, hör jag henne sucka och snyfta. Jag sa hejdå, för vi var framme på sjukhuset. Hon sa att hon skulle komma. Under tiden vi hade åkt så hade jag hållit Johannas hand hela tiden och jag såg att hon började röra på sig. Det måste ju vara bra? eller? När vi kom in på sjukhuset så fick jag inte följa med, jag protesterade, men det hjälpte inte. Jag fick låna en sjukhuströja, eftersom att Johanna hade min runt sitt huvud. Jag satt i väntrummet och såg Helena komma in och hon sate sig ner bredvid mig i en soffa som var i väntrummet. Efter ett tag så somnade jag, för jag var inte van vid denna tidsinställningen. Jag vaknade några timmar efter för Helena väckte mig och sa att vi fick besöka henne. De sa att hon låg i rum nummer 313. Jag frågade om jag fick gå in före henne själv i någon minut. Men hon sa nej. Jag började bli riktigt sur på Helena nu, men jag visade inget öppet utan gick tyst efter henne in genom dörren till rummet Johanna låg på. Hon var vit i huvudet och hade lite slangar genom näsan. Hon hade också dropp, men hon var inte vaken.
- Vad är det för fel på henne? frågade jag doktorn som hade kommit in.
- Ja..ehm..vi vet liksom inte riktigt, sa han och stammade.
- VET NI INTE?! skrek jag till honom.
- Nej, det ända vi vet är att hon har hjärnskakning, men det måste vara något mer än det, sa han, men du borde nog vara tystare.
- Kommer hon vakna då? frågade jag nästan viskande.
- Vi beklagar, men det är en väldigt liten chans.
Sen vaknade jag. Jag pustade ut, det var bara en mardröm. Jag satt kvar i väntrummet, men Helena var inte kvar. Jag frågade i receptionen vilket rum Johanna låg i. Hon svarade rum nummer 313, precis som i drömmen. Jag gick snabbt till hennes rum, där satt Helena och Johannas pappa Lars. Johanna var vaken och låg i en sjukhussäng utan vare sig slangar eller dropp.
- JUSTIN, skrek hon överlyckligt när hon såg mig. Jag kände att jag blev varm i hela kroppen.

JOHANNAS PERS... (10 minuter innan)

Jag öppnar ögonen och undrar var jag är. Det första jag ser är att jag ligger i en vit sjukhussäng och det är vita väggar runt mig. Det kommer in en sköterska i mitt rum och frågar hur jag mår. Först då känner jag att jag har bultande huvudvärk och det känns som att någon kastar bokhyllor i huvudet på mig. Jag svarar det också. Sköterskan skrattar och säger att hon ska hämta mina föräldrar. Efter någon minut så kommer de in i mitt rum och kramar mig.
- Är inte Justin här? frågade jag besviket.
- Nej, han stannade kvar på din skola och gjorde en konsert där, sa mamma och flackade med blicken.
- Seriöst? frågade jag och började gråta.
- Ja, sa mamma tvekande.
- Vi pratade lite och sen så hör jag steg utifrån korridoren och sen så ser jag.....Justin komma in.
- JUSTIN, skriker jag överlyckligt och ser hur han ler. Men sen kom jag på att han hade stannat kvar på min skola, men när jag tänkte efter så verkade det inte som min Justin.
- Så du kommer från din lilla skolkonsert nu? frågar jag. Jag ser hur mamma skelar med ögonen och ska säga något men Justin hinner före.
- Skolkonsert? frågar han förvånat.
- Ja, den du hade istället för att komma hit med mig.
- Vad pratar du om? sa han.
- Men mamma sa det, sa jag.
- Helena, frågade Justin, har du sagt det? det var ju jag som ringde till henne så att skulle veta vad som hade hänt.
- Ehh, ja, jag skojade bara, försvarade hon sig med, men jag trodde inte på det.
- UT, röt jag till mamma och pappa, om ni bara ska ljuga för mig, så behöver ni inte vara kvar, sa jag till dem. Jag såg hur mamma fick en liten tår i hennes öga, men jag brydde mig inte. Justin kom fram till mig och gav mig en kyss. Han berättade vad som hade hänt och jag lyssnade och sa att de var Ellie som hade gjort det.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

nu fick ni ett litet kapitel, kommentera, annars lägger jag ner bloggen, dt e int ett tomt hot, jag gör det.

kvfök - part 12

Jag blev jätte peppad och när jag har börjat sjunga så ser jag hur någon kommer in i matsalen (där är scenen så) och Har en svart hood med luva uppe och ett par solglasögon, men jag tänkte inte så mycket det. När jag var klar så fick jag en jätte applåd och vissa busvisslade. Sen så var alla tysta och vissa blev galna och skrek, jag fattade inte varför, men sen så kände jag en hand på min axel och tittade upp, där stog....

-------------------------------------------------------------------------------------------------

...Justin Bieber.
- Vad gör du här, frågade jag förvånat.
- Överraskning för dig, svarade han och log. Jag smälte, men jag visade inte det.
- Så, tysta nu, ropade min musiklärare, vi har en känd artist här, han är här av en anledning, och jag ska låta honom säga det själv.
- Ja, som jag tror att alla vet så är jag Justin Bieber och jag ska sjunga en låt för dig Johanna.
- Varför det? frågade jag surt. Han svarade inte utan började sjunga.
Han sjöng Favorite girl, precis som på stranden, den dagen han sa att jag bara var vanlig, Han hade bara en gitarr och sjöng den akustiskt. Jag fick en flash back och en tår rann ner över min ömma kind.


(så här sjöng han)
När han var klar så sa han:
- Hoppas du förlåter mig, och log sitt sneda leende.
- Tror du att du kan såra mig så sjupt och sen komma och sjunga en låt? sen är allt okej igen? frågade jag honom anklagande. Jag kollade på publiken och såg att dem kollade på mig som om jag var galen.
- Nej, egentligen inte, men jag vill att det ska vara så enkelt, sa han och jag såg hur han var nära att bryta ihop.
- Justin, suckade jag, jag gillade dig super mycket, men när du sa det där på stranden, så.., sa jag och sen kände jag hur tårarna kom rullande.
- Det var ett par ord jag glömde säga där, sa han.
- Vad, frågade jag och snyftade till.
- Att du är det bästa som någonsin hänt mig, och jag tar tillbaka de orden. Visserligen så var det inte så jag menade. Jag menade att jag inte ville förstöra ditt liv, sa han och jag såg en tår rulla ner från hans öga.

JUSTINS PERS..

Hon trodde inte på mig! JAg lände en tår rulla ner för mitt öga och jag såg Johannas ansikte spricka upp i ett leende.
- Varför skulle du förstöra mitt liv? frågade hon förvånat.
- För att jag är känd, sa jag tyst. Mer han jag inte säga förrän hon har sina armar runt mig. Gud vad jag har saknat hennes kramar. Jag lutade mig över henne och kysste henne. Hon besvarade kyssen, sen så kom det upp en tjej på scenen och slog Johanna i huvudet, så hon föll i golvet och slog huvudet i flygeln. Hon trillade ner och det började blöda, hon var medvetslös.
- Ring ambulans, skrek jag och gav tjejen som hade slagit ner Johanna ett slag i magen, så hon slungades iväg.
- UFFF, lät det från henne.

------------------------------------------------------------------------------------------

vad tycker ni? ge mej förslag för vad som ska hända ! ;)

the dougie

man kan ju inget annat än älska den, elr vad tycker ni?


// julijabieber

kvfök - part 11

JUSTINS PERS..

(igår kväll)
När hon svarade så blev jag varm i kroppen.
Jag sa att jag bara ville höra hennes röst. Hur dum kunde jag vara? Det var visserligen bara det jag ville, men hur kunde jag vara dum nog att säga det? Vänta? När var det konserten på hennes skola skulle vara? tänkte jag. just det, på nästa fredag jag tror att jag ska ge henne en överraskning...

----------------------------------------------------------------------------------------------------

JOHANNAS PERS..

När jag kom hem sen så la jag mig bara ner i sängen och grät. Jag grät och grät och grät och längtade till Siri skulle komma hem. Jag somnade klockan 8 med kläderna på.

en vecka senare:

- SIRI, skrek jag på flygplatsen. vi hade messat och ringt till varandra varje dag.
- JOHANNA, skrek hon tillbaka. Vi kramades och pratade. Sen frågade jag hur det hade gått med James och hon sa att det hade inte blivit något. Men hon var inte så ledsen för det. Vi åkte hem till mig för hon skulle höra mig sjunga Pray och se vad hon tyckte. Så när vi kom hem så satte jag händerna på pianot och började sjunga och spela samtidigt. Hon precis som alla andra tyckte att det var jättebra och det värmde mitt hjärta varje gång någon sa det. Sen gick hon hem och jag tog en dusch och gick sedan och la mig.
När jag öppnade mina ögon dagen efter så kom jag på att det var den stora dagen som hade kommit. så jag satte på mig ett par jeans, ett linne och en kofta som jag skulle ha i skolan de första lektionerna, eftersom att konserten inte var förens efter lunch, och så packade jag med en lila klänning och ett par svart genomskinliga tights. Jag sminkade mig och hade börjat ta mycket iliner runt ögonen tillsammans med mycket mascara. Jag gick ner och åt frukost, sen så ringde Siri på dörren och vi gick till skolan.
- Hur kommer det kännas att sjunga Pray nu? eftersom att det är Justin som har skrivit den.
- Bara för att jag inte gillar låtskrivaren mer så betyder inte det att jag inte gillar låten, sa jag. Men egentligen är det så att jag älskar låtskrivaren också.
- Okej, sa hon och blev tyst.
Första lektionen var matte och Siris telefon ringde så hon gick ut från klassrummet, och när hon kom in såg hon hemlighetsfull ut.
- Vem var det? viskade jag ivrigt till henne.
- Någon som hade ringt fel, sa hon med oskyldig röst. Dock så såg jag att hon ljög, för när man har varit bästisar i 8 år så vet man när den andra ljuger.
- okej, sa jag ändå.
Vi hade So och Sv också innan lunch. Jag bytte om och tog på mig den lila klänningen. Sen satte jag mig backstage med Siri. Hon skulle inte uppträda, men hon var där för att stötta mig. Jag hörde hur hon innan mig sjöng det sista ordet och samtidigt som jag går upp på scenen så går Siri och sätter sig i publiken.

(tänk er Johanna där, o ignorera att han sjunger en ton falskt.)

När jag satte mig på pallen framför flygeln så hör jag hur någon skriker "KOM IGEN NU JOHANNA! "
Jag blev jätte peppad och när jag har börjat sjunga så ser jag hur någon kommer in i matsalen (där är scenen så) och Har en svart hood med luva uppe och ett par solglasögon, men jag tänkte inte så mycket det. När jag var klar så fick jag en jätte applåd och vissa busvisslade. Sen så var alla tysta och vissa blev galna och skrek, jag fattade inte varför, men sen så kände jag en hand på min axel och tittade upp, där stog....

--------------------------------------------------------------------------------------------------

vem är det som står där? KOMMENTERA så blir det en till idag annars kommer den imorrn.

kvfök - part 10

- Vad är det Biever? frågade jag.
- måste du åka? frågade han och jag såg att han var nära att bryta ihop, men han visste inte hur jag kände det.
- Ja, så hejdå, sa jag och kramade honom, sen gick jag genom kontrollen.
- JOHANNA!! skrek han efter mig men jag fortsatte bara att gå.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag gick på planet och satte mig på min plats. Jag satt själv längst bak. När vi hade lyft så satte jag på min iPod och när Favorite girl kom så började jag gråta. En flygvärdinna kom och frågade om hon kunde hjälpa mig med något då svarade jag:
- Få mig att bli tillsammans med Justin Bieber igen.
-Det blir svårt, sa hon och gick.
Jag somnade och vaknade av att planet landade. När jag hade gått ur planet och hämtat min väska så stog min andra bästis Hanna och mamma där och väntade på mig.
- JOHANNA! skrek Hanna så att hela flygplatsen hörde.
- Ja? frågade jag ledsamt.
- Vad har hänt? jag såg att du dejtar JB! OMG!
- Dejtade, sa jag tyst.
- Va?
- Jag berättar sen, sa jag. Vi satte oss i bilen och jag berättade allt.
stackare, sa hon, och nu måste du sjunga Pray på skolkonserten.
- FAAN! röt jag.
Mobilen ringde och jag såg att det var JB, jag tänkte inte på det och svarade.
- Johanna.
- Hej det är Bieber.
- Okej, hejd.., jag blev avbruten. Jag hade tänkt säga hejdå.
- Snälla, lyssna på mig, bad han.
- Visst, sa jag surt, vad vill du?
- Jo..eh, egentligen så ville jag bara höra din röst, erkände han.
- Du har gjort det nu, nöjd ? frågade jag och la på.
Jag satt tyst hela bilresan hem. Jag sa till Hanna att jag ville vara själv. Jag skulle öva på pray, fast jag kunde den perfekt.
När jag satte mig vid pianot så kändes det som att jag verkligen hörde hemma där.
Jag körde låten två gånger, sen gick jag och lade mig eftersom att jag skulle till skolan imorgon och klockan var redan 01.37 så jag la mig ner i sängen och somnade innan huvudet nuddade kudden.
Jag vaknade av att väckarklockan ringde. Jag duschade, sminkade mig och tog på mig.
När jag gick ner till köket så kom mamma in och och visade mig tidningen. På första sidan stog det:
Justin Bieber dumpar sin tjej Johanna för att hon inte är speciell.
När jag såg den artikeln så började jag gråta. mascaran klumpade sig och rann.Jag sms:ade Justin "Har du sett artikeln i tidningen? Tack, nu kommer jag bli mobbad"
efter bara en minut så fick jag svar "Jag såg den precis, förlåt xx Bieber."
Jag svarade inte honom, och hur vågade han skriva xx?
Efter att jag hade fixat sminket så gick jag till skolan. Jag var inte beredd på den första attacken som kom från Ellie, klassens bitch.
- Inte konstigt att Bieber dumpade dig, som om du var tillsammans med honom från början, sa hon?
Jag blev jätteledsen och fick likadana kommentarer hel dagen, eller det var ju inte samma sak de sa men alla handlade om samma sak.
Sist på dagen så hade vi konsert rep, den skulle vara om en vecka. JAg spelade och sjöng perfekt och när jag var klar så stog de bara där och kollade på mig.
- Gjorde jag något fel? frågade jag generat.
- Nej, har du hört att du sjunger bar någon gång? frågade min lärare.
- Ja, jag har det, svarade jag tyst och visste att det skulle komma en vass kommentar mot mig.
- Ja, säkert av Justin Bieber, hans röst sa kon med en löjlog röst så att alla började skratta. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken.
Ja, faktiskt, sa jag till dem, men ingen lyssnade. Jag önskade att jag och Hanna kunde gå i samma klass, eller gör en egen, kanske f?

JUSTINS PERS..

(igår kväll)
När hon svarade så blev jag varm i kroppen.
Jag sa att jag bara ville höra hennes röst. Hur dum kunde jag vara? Det var visserligen bara det jag ville, men hur kunde jag vara dum nog att säga det? Vänta? När var det konserten på hennes skola skulle vara? tänkte jag. just det, på nästa fredag jag tror att jag ska ge henne en överraskning...

---------------------------------------------------------------------------------------------------

hmm..vad kan det vara för överraskning?
ni måste KOMMENTERA !!

förlåt

Hej,
förlåt för att jag inte har bloggat på ett tag, men har inte haft tid, och när jag väl hade tid så var det inget nätverk...
/julija

kvfök - part 9

- Okej, vi har ju ändå bara en vecka kvar till vi ska hem till tråkiga Sverige igen, sa jag och suckade. Då ringde min telefon och jag hade såklart Favorite girl som ringsignal. Det var Justin som ringde, han sa att han skulle hämta upp mig vid 19.00 idag. Innan det så shoppade jag och Siri.
---------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi shoppade hela dagen. Medan vi gick så kom det folk fram till mig hela tiden och vissa ville ha min autograf och sånt, så det fick dem. Sen när vi hade shoppat klart så duschade jag. Sen så sminkade jag mig och tog på mig en svart klänning. När klockan var 19.00 så kom Justin och hämtade mig i en limousin. Vi gick till en restaurang och åt. När vi var klara så frågade Justin var vi skulle, mötte min blick och log sitt sneda leende.
- Till stranden, svarade jag och log mot honom.
- Okej, sa han.
Vi körde dit och sen så gick vi längs stranden. Vi stannade och han litade sig över mig och kysste mig mjukt på munnen. Han började sjunga Favorite girl för mig och jag blev tårögd.
- Varför gråter du sötnos? frågade han förvånat.
- Jag är bara så lycklig, sa jag glatt.
- Okej, shawty. Han fortsatte sjunga och jag satte mig ner i sanden. Han sate sig bredvid mig och såg ledsen ut.
- Vad är det? frågade jag oroligt.

JUSTINS PERS..

hur skulle jag säga det så att det inte låter okänsligt? tänkte jag. Det går inte, så jag säger det bara rent ut.
- Jo asså, det är såhär....att vi kan inte fortsätta träffas, sa jag med ett pokerface, fast det kändes som att mitt hjärta skulle gå i tusen bitar.
- Varför? frågade hon och jag såga att hon hade tårar i ögonen.

- För att, sa jag, du är bara en vanlig tjej..
Hon reste sig upp och sprang iväg.
- Jag menade inte så, skrek jag förtvivlat, och kände hur det började regna från både himlen och mina ögon.

JOHANNAS PERS..

Jag sprang och sprang och sprang. Efter en timme så såg jag fortfarande inte vägen, så jag satte mig ner och kände hur jag blev blötare och blötare för varje sekund som gick.
jag somnade under en gran, för jag hade lärt mig det av scouterna, som jag gick på när jag var mindre.
Jag vaknade av att telefonen ringde, det bar Siri.
- Var är du ??!! nästan skrek hon.
- Jag vet inte, sa jag och började gråta.
- Johanna, vad har hänt?
- Jo, sa jag och berättade allt, mellan mina snyftningar.
Jag var mitt ute i skogen, och började gå igen. Tur att man har GPS i mobilen, annars skulle man ju inte klara sig.
När jag kom ut på vägen, så ser jag Justins limousin på gatan. Jag ignorerar den fullständigt och hör Justin ropa mitt namn, men jag vänder mig inte om, utan fortsätter bara att gå.
Jag var tillbaka på hotellet efter ca 2,5 timmar.
Jag sa till Siri att jag skulle åka till Sverige redan ikväll och att jag hade pratat med min amma och hon hade beställt biljetter till båda, men Siri kunde vänta de 5 dagarna vi hade kvar här om hon ville. Hon valde att stanna. Jag gick in på Twitter där hade Justin skrivit.:
PLZ forgive me, I didn´t mean it that way.
Jag hörde hur min mobil ringde och det var dolt nummer, så jag visste inte vem det var.
- Hej, det är Johanna, sa jag.
- Hej, sa en välbekant röst, det är Justin, och lägg inte på. Det gjorde ont i mitt hjärta när jag hörde hans röst.
- Vad vill du? svarade jag.
- Jag ville bara säga förlåt och att jag inte menade som du tog det igår.
- Jag bryr mig inte, jag ska ändå åka hem till Sverige nu så.
- VA ?! när då? jag trodde det var 5 dagar kvar ju?
- Det var det, tills igår, sa jag.
- När går ditt plan?
- Vid 5.
- Möt mig där, sa han.
Han sa något mer men jag hörde inte, för jag la på.
När jag hade packat klart så sa jag hejdå till Siri och tog en taxi till flygplatsen. Men när jag kom fram hade jag inga pengar.
- Vänta lite, sa jag till chauffören, med panik i rösten.
- Jag har inte hela dagen på mig, svarade han surt. Jag gjorde det omöjliga, jag ringde Justin.
- Hej, jag har ett problem, sa jag.
- Jag är bakom dig, så du kan ta det live istället, sa han och jag lade på.
- Vad? frågade han och log. Jag älskar verkligen det där leendet, jag skulle sakna det.
- Jag har inga pengar till taxi chauffören, sa jag förtvivlat.
- Det är lugnt, jag betalar, sa han. Jag sa tack och gick in på den stora flygplatsen.
Jag checkade in min väska och skulle precis gå igenom säkerhets kontrollen när någon ropar mitt namn. Det var Bieber.
- Vad är det Biever? frågade jag.
- måste du åka? frågade han och jag såg att han var nära att bryta ihop, men han visste inte hur jag kände det.
- Ja, så hejdå, sa jag och kramade honom, sen gick jag genom kontrollen.
- JOHANNA!! skrek han efter mig men jag fortsatte bara att gå.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Hur ska det gå? kommer dem någonsin träffas igen? vänta och läs ;))

kvfök - part 8

- Men visst kan jag hjälpa dig, sa Justin till mig.
- Tack, sa jag jag och pussade honom på kinden.
När vi kollade på klockan så såg vi att hon redan var ca 18.00
så vi gick på en dubbeldejt och åt middag.
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi åkte till restaurangen direkt, för ingen av oss hade ätit lunch.
alla var superhungriga så vi tog första bästa restaurangen vi såg, det blev en Italiensk..
När alla hade ätit klart så åkte jag och Justin till hans hotell, medan Siri och James åkte till vårt.

Fast jag redan hade varit i sviten, så blev jag lika förvånad denna gången, hur fint det var.
Han satte sig direkt vid pianot och undrade om jag verkligen inte kunde spela. Jag berättade att jag hade spelat sen jag var 6 år och då skrattade han och sa:
- Det var väl det jag visste.
- Hur kunde du veta det? undrade jag lite smått förvånad.
- För när du hade sagt det så började Siri gapskratta, sa han retfullt och gjorde sitt Bieber leende.
Jag smälte totalt för honom.
Han visade mig vilka tangenter jag skulle spela på. Jag gjorde precis som han sa och när jag sen började sjunga så lät det faktiskt ganska bra.
I close my eyes and I can see a better day.
I close my eyes and pray.
sjöng jag.

- Jättebra, sa han uppmuntrande till mig.
- Tack, sa jag och kände att jag blev riktigt glad.
Vi gick igenom det en gång till och då lät det riktigt bra.
- Spelar och sjunger du såhär bra på konserten, så kommer du få fler fans än jag, sa han retligt men samtidigt snällt. Sen så kollade vi på klockan och såg att den hade blivit ganska mycket så Justin körde mig hem. När jag gick in genom dörren till vårt rum, så hörde jag hur Siri suckade och jag sa:
- Låt mig inte störa, jag kollar inte.
- Det är lugnt, vi kollar ändå bara på film, sa hon.
- Jovisst, och jag heter Sven, sa jag och hånlog.
- Gå och dränk dig, sa Siri och började skratta. Jag gick in på toan och tvättade bort sminket och borstade tänderna. Sen så la jag mig ner i vår säng. Den natten somnade jag av att jag tänkte på Bieber.
På morgonen så väcktes jag av solen som hade letat sig in genom gardinerna. Jag tog upp min mobil och såg att klockan bara var ca 9. Jag suckade och väckte Siri. Vi tog på oss myskläder och sen så gick vi ner och åt frukost.
- Justdet, sa Siri.
- Vad? frågade jag nyfiket, samtidigt som jag försökte skala ett ägg.
- Manna och pappa åkte hem idag, sa hon.
- Varför det? frågade jag chockat.
- De hade sett allt här och vi var ju inte så mycket med dem, så de åkte hem.
- Okej, vi har ju ändå bara en vecka kvar till vi ska hem till tråkiga Sverige igen, sa jag och suckade. Då ringde min telefon och jag hade såklart Favorite girl som ringsignal.
Det var Justin som ringde, han sa att han skulle hämta upp mig vid 19.00 idag.
Innan det så shoppade jag och Siri.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
förlåt för ett till kort inlägg, men det blir inte bra om denna ska va lång ;)
kommentera ! :D