Ny blogg

hhej,
nu e det såhär att jag gillar inte blogspot så jag har gjort en ny blogg:
jejbiistories.blogg.se
Så vill ni fortsätta läsa novellen, så får ni gå in där o kolla ;))

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 11

TVÅ MÅNADER SENARE:

Jag gick som vanligt till skolan, men jag var glad. Jag hade pratat med Justin hela natten och vi hade bestämt att vi skulle träffas efter skolan. När jag kom fram till skolan, så gick jag in till mitt skåp. När jag vände mig så gick jag på någon, med luva och solglasögon. fast han hade glasögonen, så kände jag igen ögonen.

- Justin? viskade jag frågande.

- Beccy? viskade han.

- ÄNTLIGEN, skrek jag. Fattar du hur mycket jag har saknat dig?

Jag slängde mig om halsen på honom och han kysste mig. På skolan. Ingen kan fatta hur lycklig jag var då.

- herm, harklade sig rektorn, vem är detta då?

- Eh, jag är Justin Bieber, sa han och hälsade.

- Okej?

- Jag, jag är här för att hälsa på min flickvän Beccy..

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Ehh, jaha, men det är väl klart att du ska göra, sa min rektor Per.

- OMFG, OMB, JUSTIN BIEBER, skrek hela skolan och hoppade.

- Ehh, det är jag ja, sa han och log stort, och jag är här för att hälsa på min flickvän Beccy.

- Men är det sant att du är Beccys pojkvän? frågade en tjej som heter Elise. Hon uttalade mitt namn med avsmak.

- Ja, det är sant, svarade han och höll armen runt mig. När alla som ville hade fått fanbilder av honom så gick alla till sina lektioner. Justin fick vara med på mina lektioner. Det var bara ett problem, idrott. Då skulle jag inte kunna vara ed honom, men det fick väl gå ändå.

- Var är gympasalen? frågade han mig.

- Eh, där, sa jag och pekade.

Vi gick dit och jag bytte om. När jag kom ut till själva salen, så såg jag inte Justin någon stans. Jag kände ett par läppar mot min nacke och vände mig om, där stog ju Justin.

- Olalala, sa en kille i min klass.

Efter gympan, som var den sista lektionen, så började vi gå hem till mig.

- vänta, skrek Johanna. Jag kollade bak och såg Johanna springa ikapp oss. Justin flätade ihop sina fingrar med mina. Johanna kom ifatt och trängde sig igenom mig och Justin så han var tvungen att släppa min hand. Jag fick en bitchblick av henne. WTF? sen när var hon sån? Hon och Justin började prata och jag var verkligen utanför. Jag bytte sida så jag gick med Justin ändå. Och jag kände Justins hand söka efter min, så jag tog hans hand.

- Så Justin, varför köpte du ett halsband till Beccy? frågade Johanna.

- För att jag älskar henne, sa han och log.

- Asså, ni har träffats typ 9 gånger, ni kan inte säga älska för det. Jag orkade inte lyssna på henne, så jag tog fram mobilen och satte i hörlurarna och satte på Justins låt Pick me.

- Vad lyssna du på? frågade Justin och drog ut min ena plopp ur örat.

- Pick Me, sa jag och flinade.

- Kommer du ihåg när jag sjöng den för dig på scenen? i Italien.

- såklart jag gör, sådant kan man inte direkt glömma, sa jag och log.

Vi var hemma hos mig och jag såg att pappa var hemma.

- Shiitt, svor jag.

- Vad? frågade Justin oroligt.

- Pappa är hemma...

- Det ska nog gå bra ändå, sa han säkert. Johanna var tyst. Jag öppnade dörren och ropade:

- Hallå?

- Hej, hörde jag pappa ropa och kom fram till oss, Justin...

- Hej, sa Justin artigt.

De pratade lite och pappa bad om ursäkt för att han hade varit så taskig mot Justin innan.

Vi gick upp på mitt rum, sen behövde jag gå på toa, så jag gick till min toa.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Beccy gick på toa och jag och Johanna satt och pratade. Helt plötsligt så känner jag hennes läppar tryckta mot mina. Jag besvarar kyssen bara i någon sekund. När jag puttar iväg henne så ler hon triumferande. Jag kollar upp och ser Beccy stå där och titta på oss, medan hennes ögon blir mer och mer tårfyllda. FAN, Justin, vad har du gjort?

BECCYS PERSPEKTIV:

Hur fan kunde han, eller ska jag säga hon? Justin satt helt stilla, sen så kom han fram till mig och skulle krama mig, men jag pttade iväg honom.

- Det var hon, jag lovar!! sa han bestämt och kollade på mig.

- UT! skrek jag till båda. Jag vill fan inte ha en kille som går och kysser tjejer som han inte känner. Och jag vill inte ha en kompis som kysser min pojkvän! skrek jag till båda. Johanna kollade på mig med ett triumferande leende. Och Justin såg väldigt sårad ut. Men det var inget mot hur jag kände mig. Mitt hjärta var helt enkelt krossat. Ingen av dem hade rört sig.

- VAD FATTAR NI INTE?! skrek jag på svenska.

- Förlåt, men jag vill inte gå ifrån dig, jag älskar dig, sa han på svenska.

- UT! UT! UT! UT! röt jag och båda gick ner och jag puttade ut Justin ur huset. Qaiza, var det ända jag kunde tänka på.....

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

typ det sämsta jag någonsin skrivit, men ni får tyvärr stå ut. behöver idéer !!!!! så KOMMENTERA !

- Jag måste åka hem imorgon, sa hon och grät.

- Va? varför det? frågade jag mig och kände mig så tom inuti.

- För att pappa inte vill stanna här och inte mamma heller, Gunnar har redan åkt, så ja.., sa hon

- Nejj, sa jag, men då måste vi spendera all tid vi har tillsammans, sa jag.

- Jag kommer inte få träffa dig mera, sa hon och grät för fullt. När hon sa det så kändes det som att mitt hjärta gick i två delar.

- Varför, viskade jag mot hennes hår.

- pappa...., sa hon.

- Hejdå, sa hon och kysste mig. Det blev en lång och fin kyss som jag fotade från sidan och skickade till henne, men vi kommer att ses igen, lovade jag henne, vi får ringa och hålla kontakten....

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

När hon hade gått in i sitt rum igen, så sprang jag till mitt och la mig i sängen och började gråta.

- Eyy, vad har hänt? hörde jag Ushers oroliga röst i dörröppningen.

Men jag svarade inte, jag bara grät, sen kom jag på en sak. Så jag gick upp ur sängen, sköljde mitt ansikte med kallt vatten inne i badrummet.

- Men seriöst nu, vad har hänt? frågade han igen.

- Jo, sa jag och tog ett djupt andetag, Beccy måste åka hem i morgon, och hon får inte träffa mig av sia föräldrar, sa jag snabbt.

- Men var ska du nu då? frågade han.

- Fixa en sak, sa jag och log. Jag tänkte att jag skulle gå ner till en smyckes affär och höpa ett halsband till både mig och Beccy.

BECCYS PERSPEKTIV (igår kväll):

När jag hade gått in från korridoren så grät jag hysteriskt och kollade genom dörr hålet (?) och såg Justin också gråta jätte mycket. Jag gled ner på golvet, med ryggen mot dörren. Jag slog händerna för huvudet.

- Varför gråter du? kom mamma och frågade mig.

- Vadfan tror du? fräste jag till henne.

- Du vill stanna här va? frågade hon med mjuk röst.

- Ja, sa jag och hade slutat gråta.

- Förlåt för att jag slog till dig innan, jag förstog inte hur viktig han var för dig. Jag skulle gärna se att du får stanna här, men du vet hur din pappa blir då.

- Mmm, sa jag, jag går och lägger mig nu.

- Men klockan är ju bara halv 9.

- Men bry dig?

Hon gick ut från mitt rum och jag gick in i duschen och stog där i säkert en timme. Sen gick jag utmattad och la mig i sängen. Jag somnade innan huvudet nuddade kudden.

Morgonen efter vaknade jag av att jag fick ett sms.

'Förlåt om jag väckte dig, men jag måste hinna träffa dig innan du åker hem, så kom till lobbyn om en halvtimme. xx Shawty mane'

Jag kollade på klockan och såg att den var 02.02. Så jag smög upp från sängen och tog på mig ett par mjukisbyxor, ett linne och en hoodie. Sen så gick jag ner, lite innan. När jag såg Justin så satt han i en av fåtöljerna. Jag rusade dit, och slängde mig i armarna på honom.

- Hej, jag trodde du sov, sa han och log.

- Det gjorde jag, innan jag vaknade av ditt sms, svarade jag och log.

- Hahaha, svarade han, men jag har en sak till dig här. Och om jag mins rätt så sa du någon gång att du gillar silver mer än guld, va? sa han och log charmigt.

- Ahh, svarade jag.

- Här, sa han och räckte fram ett paket till mig.

Jag öppnade det och i paketet så låg det två halsband, mitt var äkte silver, med ett ganska så stort silverhjärta där det stog: "Justin Bieber" på ena sidan, och på andra, så stog det "4-ever". Jag kände mig helt mållös.

- Gillar du den? frågade han och log osäkert.

- Asså, tyvärr, nä jag gillar den inte..

- Va? vad är felet? sa han förvånat.

- Inget, jag gillar den inte, jag ÄLSKAR DEN ! skrek jag.

Jag såg hur han andades ut lättat.

- Kan du ta på mig det? frågde jag och log

- Såklart, sa han och knäppte på det. Jag tog på honom hans och där stog det samma sak, men istället för Justin Bieber, så stog det Rebecca Olsson. vi satt bredvid varandra och jag sträckte mig och kysste Justin på munnen. Hans läppar går inte att beskriva.

- Jag älskar dig, viskade jag mot hans läppar.

- Och jag dig, viskade hon mot mina. Då hörde vi ett fotoknäpp och vi slutade tvärt. När vi kollade runt oss så såg vi massor med papparazzis.

- Kom, sa han och tog tag i min hand. Vi sprang ut från hotellet med en mängd papparazzis efter oss. Vi sprang i en eighet kändes det som. När vi kom undan alla fotografer så ringde Justin Kenny och berättade var vi var. Jag kollade på klocka och såg att den redan var halv 4. när Kenny kom så hoppade vi in i limousinen och efter bara några minuter så hoppade vi ut igen och sprang in till hotellet igen. där stod lite papparazzis som var kvar, men vi skrattade bara och sprang upp till min våning.

- när åker du idag? frågade Justin mig tyst.

- planet går vid 10 nu på morgonen, så jag måste nog gå in nu, sa jag till honom.

Jag kramade honom länge och tittade in i hans ögon.

- När ses vi igen? frågade jag honom.

- Jag kommer till Sverige om två månader, sa han avvaktande. Men vi MÅSTE hålla kontakten, eller hur.

- SÅKLART, nästan skrek jag till honom, då kom jag på att resten av hotellet antagligen sov.

- Hejdå, vi ses om två månader, viskade jag innan jag gick in till mitt rum igen.

Jag vaknade av att mamma kom in och sa att jag skulle gå upp för att vi skulle hem. Jag packade det sista i väskan och gick sedan ner till frukosten. Jag tog en macka och sen så fick vi vänta i lobbyn på en taxi, då såg jag Justin komma springande mot mig. Jag fick mig en mördarblick från pappa, men jag brydde mig inte, utan kysste honom till min taxi kom, då grät jag. Han också såklart. Jag vinkade när jag satte mig i taxin och satte på hans låt 'Pray' Jag grät så mycket att chauffören kollade konstigt på mig. Jag vägrade prata med varken pappa eller mamma.

När vi kom hem så stod Johanna där och kramade mig så fort jag kom ut ur bilen.

- Hur har det varit.

Jag snyftade bara till svars. Vi gick upp till mitt rum och jag fick berätta i detalj vad vi hade gjort, vi hade bara varit borta i en och en halv vecka, istället för en månad.

- Vad har egentligen hänt med dig, va? frågade hon.

- Lova att inte säga till någon.

- Så klart, vad har man bästa vänner till.

- Ehh,sa jag och svalde, pappa...miss..handlade mig..., sa jag avvaktande.

- Du sa vad?! Så fick jag berätta det också.

- OMG, men är du redo innför skola imorgon då?

- Önskar att det fortfarande var sommarlov och inte augusti.., sa jag.

Jag öppnade min svart och silvriga MacBook Pro och fick upp MSN´s sida och där såg man mig och Justin kyssas.

- Ohh, här går det hett till, sa hon och skrattade.

- Shiit, jag har glömt att ringa Justin, sa jag och fick panik.

Så vi pratade i en halvtimme. Sen så gick Johanna hem och jag gick och la mig.

Dagen efter så väcktes jag av att min väckarklocka ringde.

Jag tog på mig en kort rosa kjol och en vit blus till det. Jag gick ner och åt frukost, vägrade fortfarande att prata med mina föräldrar. När jag hade sminkat mig lätt, så mötte jag Johanna vid busshållplatsen. Vi gick på bussen och jag och Johanna satte oss som vanligt längst bak.

- Vad fint halsband, vem har du fått det av? frågade hon.

- Gissa, sa jag och log.

- Va?! fick du ett halsband av Justin?

- Shh, men ja, det fick jag.

- Vad står det?

- Justin bieber 4- ever.

- awweh, sa hon.

Vi gick ut ur bussen och in på skolan. Första lektionen vi hade var NO med Caroline.

- Great, suckade jag.

- Hur har det varit i Italien? frågade hon.

- Jotack, det har varit det bästa som hände i mitt liv, sa jag och försökte le.

Innan vi åkte hem från Italien, så hade Justin spelat in en ringsignal när ha pratade.

* Beccy Shawty, please answer in the pfone *

- Ehh, sorry, måste ta det här, sa jag och skulle gå ut ur klassrummet.

- Ska du svara får du göra det här, sa han.

- Okejdå, sa jag och svarade i telefonen.

- Hejj, sa jag på engelska.

- Hej, shawty, vad gör du?

- Är på lektion, sa jag och suckade.

- Ojj, stör jag?

- Nejdå, jag kan prata, sa jag och log triumferande mot Caroline.

Vi pratade lite om allt möjligt.

- Men jag måste lägga på nu, innan jag får kvarsittning. 56 dagar kvar till vi träffas igen, sa jag.

- okej, ses, älskar dej.

- Älskar dig med, puss. Sen la jag på.

- Vem var det? frågade alla.

- Haha, har ni inte sett på msn´s första sida eller? frågade och log stolt.

- Var det Justin Bieber? frågade alla tjejer.

- Yeeaah.

Några dagar senare, så gick jag som en zombie, jag praktiskt taget bodde i stallet, Jag var i skolan gjorde läxorna och var i stallet, jag var så ledsen så det går inte att beskriva.

TVÅ MÅNADER SENARE:

Jag gick som vanligt till skolan, men jag var glad. Jag hade pratat med Justin hela natten och vi hade bestämt att vi skulle träffas efter skolan. När jag kom fram till skolan, så gick jag in till mitt skåp. När jag vände mig så gick jag på någon, med luva och solglasögon. fast han hade glasögonen, så kände jag igen ögonen.

- Justin? viskade jag frågande.

- Beccy? viskade han.

- ÄNTLIGEN, skrek jag. Fattar du hur mycket jag har saknat dig?

Jag slängde mig om halsen på honom och han kysste mig. På skolan. Ingen kan fatta hur lycklig jag var då.

- herm, harklade sig rektorn, vem är detta då?

- Eh, jag är Justin Bieber, sa han och hälsade.

- Okej?

- Jag, jag är här för att hälsa på min flickvän Beccy..

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu fick ni er ett inlägg, som blev ganska långt ;) glöm inte att KOMMENTERA !!!

SORRY, SORRY, SORRY...

hhej,

asså förlåååt för att jag inte har uppdaterat alls, men jag har tyvärr inte haft tid, så jag börjar på 10 nu ;))

BTW tack för alla gulliga kommentarer :))

// Julija

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 9

- Ehhm, förlåt om jag störde, men om vi ska ha frukost, så får vi börja röra lite på oss.

- Ehh, okej, sa jag och hämtade mig snabbt. Jag hörde att jag lät anfådd och Usher skakade på huvudet åt oss.

Vi tog på oss våra kläder och nu är klockan ca halv tio.

När vi skulle gå ner så gick jag och Usher bakom mamma och Beccy och han frågade mig:

- Vad har du på halsen?

- Ehh, inget vad jag vet, svarade jag.

- Men titta, det är ju ett sugmärke, sa han och flinade. Dock hade mamma och Beccy slutat prata så de hörde. Jag kände hur jag rodnade och jag såg hur generad Beccy också blev....

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Lilla JB börjar bli stor, fortsatte han.

- Mmm, kom, vi får skynda oss nu så att vi inte missar frukosten sa jag och började springa nerför alla trappor tillsammans med Beccy. Vi skrattade och ställde oss i kön. Jag råkade gå in i honom.

- Hahah, det var så vi träffades för första gången, skrattade Beccy.

- Ahh, och redan då visste jag att du var den rätta, svarade jag och jag såg att Beccy började rodna och sa:

- Naaww, du är så söt, sa hon och log.

- Jag älskar dig, sa jag på svenska och jag såg hur förvånad Beccy blev.

- Du bröt ju knappt ju? sa hon och såg förvirrad ut.

- nää, jag har övat, svarade jag och så tog vi varsin macka och satte oss vid ett bord.

När vi hade ätit klart så gick vi upp till rummet igen.

- Vad ska vi göra idag då? frågade hon mig.

- Ehh, jo, vi ska åka in till polisstationen och vittna..., sa jag drjöjande.

- Okej.., sa hon och jag såg att hon blev ledsen.

- Men du behöver inte, om du inte vill, sa jag.

- Tack, sa hon och kysste mig.

- Ingen fara.

Så vi åkte till polisstationen och Jag och Usher vittnade.

- Asså, tyvärr men vi måste släppa honom, sa en polis som hade presenterat sig som Jessica.

- VA ?! sa alla, VARFÖR DET?! Jag såg hur Beccy blev blek i ansiktet och det såg ut som att hon skulle svimma.

- Jo, för att ni har inget bevis, och Det är bara ord mot ord, så vi kommer släppa honom.

Beccy började gråta och jag gick fram till henne, höll om henne och sa till de andra att vi skulle gå ut till limon så länge. På vägen ut mötte vi hennes mamma.

- Jag sa ju att det inte lönade sig att anmäla honom, sa hon och log ett triumferande leende.

Beccy sprang bara bort och hon började gråta.

Vi satte oss i bilen och sen kom de andra också, de hade Beccys pappa med sig.

- förlåt att jag inte trodde på dig, sa han till Beccy, men hon vände bara bort huvudet. Jag satt i mitten, mellan Beccy och hennes pappa. Det var sååå svart för mig att inte slå till honom, men eftersom att jag visste att det bara skulle göra allt värre, så gjorde jag inte det. När vi kom fram till hotellet så gick Beccy och hennes pappa in till dem och jag väntade otåligt på dem. Jag hörde ett skrik, Och jag försökte komma in i rummet, men det var låst. Efter några minuter så kom Beccy ut rödgråten och kysste mig löst på munnen och kramade mig, så hårt att jag knappt fick luft.

- Jag måste åka hem imorgon, sa hon och grät.

- Va? varför det? frågade jag mig och kände mig så tom inuti.

- För att pappa inte vill stanna här och inte mamma heller, Gunnar har redan åkt, så ja.., sa hon

- Nejj, sa jag, men då måste vi spendera all tid vi har tillsammans, sa jag.

- Jag kommer inte få träffa dig mera, sa hon och grät för fullt. När hon sa det så kändes det som att mitt hjärta gick i två delar.

- Varför, viskade jag mot hennes hår.

- pappa...., sa hon.

- Hejdå, sa hon och kysste mig. Det blev en lång och fin kyss som jag fotade från sidan och skickade till henne, men vi kommer att ses igen, lovade jag henne, vi får ringa och hålla kontakten....

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kort inlägg men hinner inte mera, blir nog ett till senare idag..

Tack för alla fina kommentarer, jag blir peppad på att skriva när ni kommenterar så:

Ju mer kommentarer, desto mera uppdatering ;))

Justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 8

- Och nu till sist så undrar vi, har du någon flickvän, och innan du svarar, så vill jag att du tittar på detta. Klippet som spelades upp var när jag sa åt mina fans att jag var tvungen att gå, då sa jag ju "min flick..kompis".

Jag kollade på Scooter och han ryckte på axlarna, så jag sa:

- Ehh, ja, jag har en flickvän.

- Är det Selena Gomez? frågade tjejen som intervjuade mig intresserat.

- Nej, det är det inte, min flickvän heter Rebecca Olsson.

- Jaha, kan hon komma upp på scenen?

- Ehh, visst, svarade jag utan att tänka. Men fan, hon var ju misshandlad? ajjah, vi får väl ta ursäkten. Jag gick iväg och hämtade Beccy, som hade fått byta om till ett par jeans och en T-shirt. När vi kom tillbaka blev alla tysta.

- Vad har hänt med henne`frågade tjejen förskräckt.

- Ehh...skulle jag säga, men blev avbruten av Beccy, som sa:

- Jag har blivit misshandlad av min pappa, sa hon och alla blev tysta.....

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

JUSTINS PERSPEKTIV:

- Du sa vad? frågade "intervjuaren" förskräckt.

- Ehh, hon skojade bara, sa jag, och tittade menande på henne.

- Ja, det förstod vi väl, sa Sara (som jag bestämde att "intervjuaren" heter) och såg osäker ut, men vad har hänt med henne då?

- Jag trillade ner för trapporna på hotellet vi bor på, sa Beccy, och flinade.

- Jaha, svarade Sara.

Först då hörde jag hur några tjejer i publiken skrek: Kyss henne, kyss henne, kyss henne...

Jag tittade på Beccy och såg att hon också hörde dem, hon log och kollade sexigt på mig och log. Sitt söta leende, som fick mig att smälta. Så jag gick fram till henne och kysste henne mjukt och snabbt på munnen.

Sen var det klart och vi gick backstage, där frågade Usher om jag tyckte det var en bra idé att säga till hela världen att jag har en flickvän.

- Nää, egentligen inte, men jag vill inte såra henne och jag gillar henne verkligen.

BECCYS PERSPEKTIV:

När jag hörde honom prata med Usher blev jag både glad och ledsen, han ville egentligen inte att världen skulle få veta att jag var hans flickvän. Men han ville inte såra mig, så egentligen var han bara gullig mot mig, tänkte jag och log när alla satt i limon på väg tillbaka till hotellet.

- Vad ler du för shawty? frågade Justin mig och log, sitt fiina leende.

- Haha, det du, sa jag och flinade mot honom.

- Jag bli ju ledsen när du inte säger, jag vill ju veta..., sa han och försökte se sårad ut, men istället blev det en söt/ful grimas. Jag skrattade till och slog honom löst på armen. Han la sin arm runt mina axlar (vi satt brevid mig i limon) mig.

- Hur kan man bli förälskad så snabbt?, sa jag på svenska samtaidgt så suckade jag. Jag sa det på svenska för att ingen skulle förstå vad jag sa. Bara för att reta Justin.

- Vad sa du? sa du något på svenska?

- Hahah, ja jag sa en sak på svenska, och jag tänker inte säga det på engelska, för det finns ju en anledning till att jag sa det på svenska, sa jag och flinade mot honom.

Då ringde min telefon. Jag kollade på skärmen och där stog Johanna älskling.

Fan, jag hade ju inte hört av mig på nästan en vecka.

- Hej, svarade jag.

- Varför har du inte hört av dig? och kanske sagt att du har en pojkvän, som dessutom är J U S T I N B I E B E R ?!

frågade hon uppspelt.

- Ehh, jag har inte haft tid, snälla bli inte ledsen eller något, men det har hänt väldigt mycket. Jag berättade allt utom att jag blev misshandlad, det fick jag ta när jag var hemma igen.

- Shawty, vem pratar fu med? frågade Justin.

- Var det JUSTIN som pratade, frågade Johanna och jag kunde höra att hennes ögon blev stora ( xD ).

- ehh, ja, vill du prata med honom? frågade jag henne.

- Klart jag vill, ge honom luren någon gång, sa hon ivrigt och jag skrattade.

- Vänta jag ska förbereda honom, sa jag till henne.

- babe, min bästa kompis vill prata med dig, är det okej? hon är ett fan av dig, så bli inte rädd, sa jag och log.

- Okej, sa Justin och log stort. Dem pratade i några minuter. Medan de gjorde det så sa jag förlåt till Pattie och de andra att jag bara hade gått innan.

- Det är okej, såhär i efterhand förstår jag att du blev upprörd.

- Jaa, men det är väl lika bra att han sitter inne för det han har gjort. Justin la på min lur och vi gick ur limon, för vi var framme. Han tog min hand och det var massvis med papparazzis som undrade saker. Justin hade sagt innan att jag bara skulle le mot kamerorna. så det gjorde jag.

När vi hade kommit bort från alla kameror, så frågade jag:

- Men var ska jag bo nu?

- Du kan ju se om din bror och mamma är i rummet. Det gjorde vi och det var dem. Jag och Jsutin bestämde att vi skulle träffas imorgon, klockan var ändå ganska mycket nu.

- Var har du varit, var är Stefan, vad har hänt med dig och sist, vem var killen du pratade med?

- Jag har varit med Justin, pappa är i häktet, jag har blivit misshandlad av pappa och killen som faktiskt är min pojkvän är Justin Bieber.

- Varför är Stefan i häktet? frågade mamma chockat.

- Ehh, jo han misshandlade mig, sa jag dröjande.

- Men herregud, utbrast hon och jag trodde hon tyckte synd om mig, men i stället så säger hon, Han är din pappa, du kan inte sätta honom i häktet. När hon sa det så kände jag hur det gick som en stöt genom mig. Hon brydde sig mer om att pappa var i häktet än att han hade misshandlat mig.

- JA, fattar du inte? han MISSHANDLADE MIG, och skulle säkert våldtagit mig också om inte Justin skulle kommit och räddat mig, sa jag och kände mina tårar bränna bakom ögonlocken. Jag började packa en väska och mamma gick ut från mitt rum. Gunnar kom fram till mig och sa:

- Jag förstår varför du anmälde honom. och kramade mig. Oftast var han min störiga äckliga bror, men ibland så var han bäst. Jag kramade tillbaka.

- Tack, sa jag och släppte fortfarande inte ut tårarna.

Jag packade en liten väska med det nödvändigaste och sen ringde jag till Johanna och berättade om det med pappa.

Hon lät jätte ledsen och tyckte att vi hade gjort rätt som anmälde honom.

Se så gick jag till Justins dörr. Jag vågade inte knacka på och jag kände mig så eländig så jag satte mig utanför dörren och började storgråta. Mina tårar bara rann. Sedan kom mamma till mig.

- Asså, du kan inte polisanmäla din egen pappa, började hon, men jag grät bara. Hon höjde handen för att slå mig...

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag hörde något som lät som om någon grät utanför dörren. Så jag tittade genom dörrhålet. Men tror jag inte mina ögon när jag tittar. Där utanför dörren sitter Beccy och gråter och hennes mamma höjer handen och slår till henne.

Vad fan gör du, vill jag skrika till hennes mamma, men jag kan inte öppna min mun..

- Justin, var är du? hör jag hör jag min egen mamma fråga inne från "vardagsrummet".

Jag svara inte och hon kommer till mig och jag pekar ut, så hon tittar också ut och flämtar till.

Hon öppnar dörren och säger till Beccys mamma rejält och jag kommer fram till Beccy och kramar henne. Jag känner hennes armer runt min midja och hon borrade in sitt huvud mot min bröstkorg och snyftade. Jag tog med henne och hennes väska in till oss.

Den kvällen så lägger vi oss tidigt.

Dagen efter så vaknar jag av att Någon smeker min mage.

Jag öppnar mina ögon och kollar på klockan, elva.

- Hur länge har du varit vaken? frågade jag Beccy.

- En halvtimme ungefär, men du är så söt när du sover, så jag hade inte mage att väcka dig, sa hon och rodnade.

- Hahha, kan du inte lära mig något på svenska? frågade jag.

- Visst, vad vill du lära dig säga? frågade hon.

- I love U.

- Det heter jag älskar dig, sa hon. Det var ett ljud jag inte kände igen, men jag provade ändå. Fast det lät mer som

' Jaog eilskaor deij'

- HAHAHAHAHA, skrattade hon. Jag började kittla henne och hon asflabbade.

- Om du kysser mig, så sluta jag, sa jag och skrattade.

- Aldrig, skrattade hon, men efter en stund så lyfte hon på huvudet och kysste mig. Den blev mer och mer passionerad och jag kände hennes tunga mot min. De hälsade på varandra. hon slutar kyssa mig på munnen och går ner på halsen, jag känner hur hon suger lite. Sen kysser hon mig på munnen igen. Jag la mig på henne och vi hånglar. Hon har handen på rygg och går längre och längre ner och jag har händerna innanför hennes tröja och smeker henne på magen.

Sen hör jag någon harkla sig, där står Usher i dörröppningen och flinar mot oss.

- Ehhm, förlåt om jag störde, men om vi ska ha frukost, så får vi börja röra lite på oss.

- Ehh, okej, sa jag och hämtade mig snabbt. Jag hörde att jag lät anfådd och Usher skakade på huvudet åt oss.

Vi tog på oss våra kläder och nu är klockan ca halv tio.

När vi skulle gå ner så gick jag och Usher bakom mamma och Beccy och han frågade mig:

- Vad har du på halsen?

- Ehh, inget vad jag vet, svarade jag.

- Men titta, det är ju ett sugmärke, sa han och flinade. Dock hade mamma och Beccy slutat prata så de hörde. Jag kände hur jag rodnade och jag såg hur generad Beccy också blev....

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

förlåt för dålig uppdatering, men har haft mycket saker för mig...

glöm inte KOMMENTERA ! :D

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 7

- Beccy, frågar jag oroligt.

- Du kom, viskade hon till mig.

- Det ät väl klart, allt ska bli bra gumman, sa jag och bar upp henne.

hon började gråta och när jag förstod att jag höll mina händer på en djupt sår och på blåmärken så är det ända jag gör att springa, tillbaka till min och mammas svit.

Jag öppnar dörren.

- Var har du var....frågar hon, men n är hon kollar upp och ser Beccy så, så frågar hon:

- Men herregud, vad har hänt med henne?

- Hon blev misshandlad av sin pappa, sa jag och hörde hur hemskt det lät. Jag och mamma hjälptes åt med att bära n henne till en säng. Hon hade somnat, så jag pussade hennes panna och sa till mamma:

- Är det okej att jag sover här inne, med henne?

- Det är väl klart, svarade hon.

Sen hoppade jag ner i sängen bredvid Beccy och somnade djupt med henne i mina tankar.

--------------------------------------------------------------------------------

BECCYS PERSPEKTIV:

- AAAAAAAAAAAAAAH, skriker jag och vaknar. Jag känner hur Justin hoppar till och frågar:

- Beccy hur är det.

- Jag drömde att min pappa misshandlade mig. När jag sa det kände jag hur min mun stretade emot och jag tog upp handen för att känna. Jag kollar ner på mig själv och börjar gråta.

- Ssshhh, gumman, det kommer bli bra, viskade Justin till mig och log blekt.

- Vad händer? frågar Pattie, som tydligen står i dörröppningen, oroligt.

När hon ser att jag gråter så förstår hon.

- Det kommer bli bra, säger hon till mig och klappar mig på kinden. Jag "gnydde" lite.

- Ojjj, förlåt, det var inte meningen att det skulle göra så ont, sa hon och kollade ledsamt på mig.

- Det är lugnt, svarade jag och snyftade till, vad är klockan.

- Den är halv 8, svarade Pattie.

- Okej, skulle jag kunna få låna kläder av er, frågade jag lite blygt.

- såklart du får, svarade båda samtidigt.

De gick och hämtade kläder till mig och jag gick in i badrummet och kollade på mig själv. Jag såg helt bedrövlig ut, hade en blåtira, massor av blåmärken och sår överallt.

- Sötnos, får jag komma in, hör jag Justin fråga bakom dörren. Jag kom på att jag bara står i BH och trosor men släpper in honom ändå. Han kollade på mig och jag log matt.

Han kom med ett par mjukisbyxor och en lila tröja där det stog "I love Justin Bieber".

- hahahah, skrattade jag, när jag såg vad det stog. Men jag satte på mig det och vi gick ut till "vardagsrummet".

-Hur ska vi göra? frågade jag.

- Med vad? frågade Pattie oförstående.

- Jag kan väl inte gå ner och äta frukost när jag ser ut såhär? Det ser ju ut som att jag har blivit misshandlad, det har jag ju, men ingen behöver veta det.

- Men vi kan ju säga att du har trillat ner för trappan eller något? sa Justin.

- Okej, visst, sa jag tveksamt. Pattie gick ner till restaurangen som var på hotellet och jag väntade på Justin som skulle byta om. När han var klar så kom han till mig och kramade mig och sa:

- Asså, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här, men asså...jag..tror att jag gillar dig...., stammade han fram.

- Sa du att du gillade mig? frågade jag och kände lyckan som höll på att svämma över i min kropp.

- Aaah, svarade han och log.

- Jag gillar dig också, sa jag och log så att det kändes som att skulle sträcka käkarna.

- Mmm, jag vet att det går lite fort fram och vi har ju inte träffts så mycket. Jag vill inte att det ska låta så töntigt, men vill du typ...bli tillsammans med mig? frågade han och rodnade.

Jag svarade med en snabb kyss på hans mun.

- Vad bra shawty, sa han till mig, kom så går vi ner och äter frukost. Han tog min vänstra hand och flätade vi samman fingrarna.

När vi kom ner till restaurangen, så kollade alla på mig, så jag trodde deras ögon skulle "ploppa" ut. Jag gillade inte när folk kollade på mig. Vi satte oss ner tillsammans med Usher och "gänget"

- Hur är det med dig idag? frågade Usher oroligt.

- Jo, har ont typ överallt, men annars så är allt perfekt, sa jag och kollade upp på Justin och log. Usher kollade på oss och skakade på huvudet.

- Okej, vad bra, svarade han.

- mm, men var är pappa nu då? frågade jag.

- Ehh, på polisstationen, svarade dom. Jag kände hur det knöt sig i magen.

- HAN ÄR VAR DÅ?! skrek jag.

- På polisstationen, sa Pattie igen, han misshandlade dig, Beccy.

- Okej, men det har hänt innan. Han är förfan min pappa, ju? sa jag anklagande och gick iväg. Visst, han var olaglig och så, men han var min pappa och jag ville inte ha en pappa som satt i fängelset. Jag gick ut från hotellet, struntade i alla blickar från alla och sprang, sprang och sprang, bort från allt.......

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag såg henne springa iväg. Jag kände mig skyldig, fast jag inte hade polisanmält honom eller något, men han var min flickväns pappa, när jag tänkte på ordet flickvän, så blev jag varm i magen.

- Men vadfan, vi måste ju gå efter henne! utropade jag.

- Ehhm, gubben, jag vet inte m det är en så bra idé, jag menar hon måste ju förstå att det är det ända rätta att polisanmäla honom.

- Men nu är det så att hon är min flickvän och jag måste hitta henne, väste jag. När jag sa flickvän så såg hur deras ansikten ändrades och dem såg ledsna ut.

- Kommer ni eller? frågade jag.

- Justin, du har en intervju om två timmar, sa Usher försiktigt. Men jag brydde mig inte, jag hade redan gått iväg. Var kan hon vara? Jag provade ringa, men hon klickade mig. Jag gick upp till hennes rum och knackade på, men ingen var där. Jag gick ut från hotellet och massor av fans kom mot mig, men jag ignorerade dem. När dem började bli för påträngande så sa jag:

- Asså förlåt, men jag kan inte stanna, min flick..jag menar kompis är borta och jag kan inte hitta henne, så jag måste skynda mig, sa jag och alla backade undan. Var kunde hon vara?

När jag hade letat en halvtimme, så gav jag upp och gick till stranden. Men, där var ju någon, som satt på klipporna? Kunde det vara Beccy?

BECCYS PERSPEKTIV:

Jag hörde hur någon ropade på mig. Jag vände mig om och såg Justin komma, jag kände hur hjärtat hoppade över ett slag och jag blev varm i magen. Han letade efter mig.

- Gumman, vad gör du här? frågade han.

- Jag älskar att sitta på stränder och gråta eller vara hos min ponny och gråta. ( Jag har glömt att skriva det, men hemma i Sverige, så har Beccy en ponny som heter Daphnie Duck och kallas Qaiza ;) Det heter min egen oxå)

- Men varför gråter du babe? Är det inte bra att han hamnar i fängelse? frågade han.

- Jo, jag antar det, men han är min pappa och jag vill inte att han ska sitta i fängelse, sa jag och hade nu slutat att gråta.

- Jag förstår det, sa han och nu satt han bredvid mig och hade ena armen runt om min rygg.

Sen var det tyst och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Vi satt så i säkert en timme och var helt tysta. Tills hans mobil ringde med hans egen låt 'Baby'

- Hahah, sa jag när jag hörde den, någon är lite ego? frågade jag ironiskt.

- Hahha, sa han och skrattade.

- Yo, Usher, svarade Jsutin i Telefonen.

JUSTINS PERSPEKTIV:

- Hey, JB, var är du?

- På stranden, svarade jag.

- Varför är du där? frågade han.

- Jag hittade Beccy, sittandes där.

- Okej, men du du har den intervju nu.

- Mmm, kom och hämta oss vid glasskiosken vid stranden, du vet?

- Okej, kommer om 5 minuter, du kan ta med dig Beccy.

- okej, ses.

- Är det okej om du följer med mig till min intervju? frågade jag och log charmigt mot Beccy.

- visst, men vad ska jag svara om någon frågar vad som har hänt? frågade jag.

- ehh, du får säga att du trillade ner för en trappa eller något.

- okej, sa hon och log.

Vi gick till kiosken och där stod min limo och väntade.

När vi hade satt oss i den så var det en sådan spänd tystnad.

- Såå, vad har ni gjort medan jag letade efter Beccy, då? Frågade jag för att få igång ett samtal.

- Inta mycket, vi åt och ja.., svarade mamma.

- Okej...

*FRAMME*

När jag hade gått in på intervjun så frågade dom en massa saker.

- Och nu till sist så undrar vi, har du någon flickvän, och innan du svarar, så vill jag att du tittar på detta. Klippet som spelades upp var när jag sa åt mina fans att jag var tvungen att gå, då sa jag ju "min flick..kompis".

Jag kollade på Scooter och han ryckte på axlarna, så jag sa:

- Ehh, ja, jag har en flickvän.

- Är det Selena Gomez? frågade tjejen som intervjuade mig intresserat.

- Nej, det är det inte, min flickvän heter Rebecca Olsson.

- Jaha, kan hon komma upp på scenen?

- Ehh, visst, svarade jag utan att tänka. Men fan, hon var ju misshandlad? ajjah, vi får väl ta ursäkten. Jag gick iväg och hämtade Beccy, som hade fått byta om till ett par jeans och en T-shirt. När vi kom tillbaka blev alla tysta.

- Vad har hänt med henne`frågade tjejen förskräckt.

- Ehh...skulle jag säga, men blev avbruten av Beccy, som sa:

- Jag har blivit misshandlad av min pappa, sa hon och alla blev tysta.....

---------------------------------------------------------------------------------

Det blev ett ganska långt inlägg igen, vet inte riktigt vad som ska hända sen, menmen...