torsdag 6 januari 2011

justin bieber 1 av världens 7 underverk - part 11

TVÅ MÅNADER SENARE:

Jag gick som vanligt till skolan, men jag var glad. Jag hade pratat med Justin hela natten och vi hade bestämt att vi skulle träffas efter skolan. När jag kom fram till skolan, så gick jag in till mitt skåp. När jag vände mig så gick jag på någon, med luva och solglasögon. fast han hade glasögonen, så kände jag igen ögonen.
- Justin? viskade jag frågande.
- Beccy? viskade han.
- ÄNTLIGEN, skrek jag. Fattar du hur mycket jag har saknat dig?
Jag slängde mig om halsen på honom och han kysste mig. På skolan. Ingen kan fatta hur lycklig jag var då.
- herm, harklade sig rektorn, vem är detta då?
- Eh, jag är Justin Bieber, sa han och hälsade.
- Okej?
- Jag, jag är här för att hälsa på min flickvän Beccy..


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Ehh, jaha, men det är väl klart att du ska göra, sa min rektor Per.
- OMFG, OMB, JUSTIN BIEBER, skrek hela skolan och hoppade.
- Ehh, det är jag ja, sa han och log stort, och jag är här för att hälsa på min flickvän Beccy.
- Men är det sant att du är Beccys pojkvän? frågade en tjej som heter Elise. Hon uttalade mitt namn med avsmak.
- Ja, det är sant, svarade han och höll armen runt mig. När alla som ville hade fått fanbilder av honom så gick alla till sina lektioner. Justin fick vara med på mina lektioner. Det var bara ett problem, idrott. Då skulle jag inte kunna vara ed honom, men det fick väl gå ändå.
- Var är gympasalen? frågade han mig.
- Eh, där, sa jag och pekade.
Vi gick dit och jag bytte om. När jag kom ut till själva salen, så såg jag inte Justin någon stans. Jag kände ett par läppar mot min nacke och vände mig om, där stog ju Justin.
- Olalala, sa en kille i min klass.
Efter gympan, som var den sista lektionen, så började vi gå hem till mig.
- vänta, skrek Johanna. Jag kollade bak och såg Johanna springa ikapp oss. Justin flätade ihop sina fingrar med mina. Johanna kom ifatt och trängde sig igenom mig och Justin så han var tvungen att släppa min hand. Jag fick en bitchblick av henne. WTF? sen när var hon sån? Hon och Justin började prata och jag var verkligen utanför. Jag bytte sida så jag gick med Justin ändå. Och jag kände Justins hand söka efter min, så jag tog hans hand.
- Så Justin, varför köpte du ett halsband till Beccy? frågade Johanna.
- För att jag älskar henne, sa han och log.
- Asså, ni har träffats typ 9 gånger, ni kan inte säga älska för det. Jag orkade inte lyssna på henne, så jag tog fram mobilen och satte i hörlurarna och satte på Justins låt Pick me.
- Vad lyssna du på? frågade Justin och drog ut min ena plopp ur örat.
- Pick Me, sa jag och flinade.
- Kommer du ihåg när jag sjöng den för dig på scenen? i Italien.
- såklart jag gör, sådant kan man inte direkt glömma, sa jag och log.
Vi var hemma hos mig och jag såg att pappa var hemma.
- Shiitt, svor jag.
- Vad? frågade Justin oroligt.
- Pappa är hemma...
- Det ska nog gå bra ändå, sa han säkert. Johanna var tyst. Jag öppnade dörren och ropade:
- Hallå?
- Hej, hörde jag pappa ropa och kom fram till oss, Justin...
- Hej, sa Justin artigt.
De pratade lite och pappa bad om ursäkt för att han hade varit så taskig mot Justin innan.
Vi gick upp på mitt rum, sen behövde jag gå på toa, så jag gick till min toa.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Beccy gick på toa och jag och Johanna satt och pratade. Helt plötsligt så känner jag hennes läppar tryckta mot mina. Jag besvarar kyssen bara i någon sekund. När jag puttar iväg henne så ler hon triumferande. Jag kollar upp och ser Beccy stå där och titta på oss, medan hennes ögon blir mer och mer tårfyllda. FAN, Justin, vad har du gjort?

BECCYS PERSPEKTIV:

Hur fan kunde han, eller ska jag säga hon? Justin satt helt stilla, sen så kom han fram till mig och skulle krama mig, men jag pttade iväg honom.
- Det var hon, jag lovar!! sa han bestämt och kollade på mig.
- UT! skrek jag till båda. Jag vill fan inte ha en kille som går och kysser tjejer som han inte känner. Och jag vill inte ha en kompis som kysser min pojkvän! skrek jag till båda. Johanna kollade på mig med ett triumferande leende. Och Justin såg väldigt sårad ut. Men det var inget mot hur jag kände mig. Mitt hjärta var helt enkelt krossat. Ingen av dem hade rört sig.
- VAD FATTAR NI INTE?! skrek jag på svenska.
- Förlåt, men jag vill inte gå ifrån dig, jag älskar dig, sa han på svenska.
- UT! UT! UT! UT! röt jag och båda gick ner och jag puttade ut Justin ur huset. Qaiza, var det ända jag kunde tänka på.....

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

typ det sämsta jag någonsin skrivit, men ni får tyvärr stå ut. behöver idéer !!!!! så KOMMENTERA !

2 kommentarer: